Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Utrikesminister Ann Linde (S) här flankerad av försvarsminister Peter Hultqvist (S) och Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark. Bild: Henrik Montgomery/TT
Utrikesminister Ann Linde (S) här flankerad av försvarsminister Peter Hultqvist (S) och Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark. Bild: Henrik Montgomery/TT

Mattias Karlsson: När Natodörren är öppen måste Sverige ta chansen

Ensam är sannerligen inte stark när det kommer till säkerhetspolitiken. Det har blivit uppenbart efter Rysslands vedervärdiga invasion av Ukraina.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Sverige genomgår nu historiska dagar. I början av nästa vecka kan regeringen komma att meddela att Sverige ska ansöka om att bli medlem i försvarsalliansen Nato.

I och med att Finland redan uttryckt samma vilja i veckan skulle hela Norden då komma att ingå i Nato. Det skulle inte bara stärka säkerheten i vår del av världen utan även leda till ökad nordisk enighet.

Ett viktigt steg mot ett Natomedlemskap togs på fredagen då regeringens säkerhetspolitiska analys, som tagits fram tillsammans med riksdagspartierna, presenterades. Utrikesminister Ann Linde (S) inledde presskonferensen, flankerad av partiföreträdare för alla riksdagspartier som för att visa upp en bred enighet. I alla fall vad gäller en nulägesanalys som bland annat säger att ”Rysslands agerande utgör ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen”.

Men när det gäller analysens uppräkning av fördelarna med att gå med i Nato är det två partier som är emot detta, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vilket också framgår av särskilda yttranden i analysen.

Nog om det. Sex av åtta partier, det vill säga en betydande riksdagsmajoritet ställer sig bakom hela analysen, och som pekar ut en rad fördelar med att Sverige går med i Nato.

”Alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Men vi måste förhålla oss till att vi har ett nytt läge efter en 24 februari”, sa utrikesminister Ann Linde inledningsvis, och fortsatte:

”Den främsta konsekvensen av ett eventuellt medlemskap i Nato är att Sverige skulle bli en del av Natos kollektiva säkerhet.”

Detta är själva kärna i varför Sverige bör gå med i försvarsalliansen. I en osäker omvärld behöver vi säkra upp försvaret av vårt land tillsammans med andra.

”I säkerhetspolitiken är ensam inte stark, utan bara ensam”, som Liberalernas Allan Widman uttryckte det.

Det är dock viktigt att poängtera att fredagens analys inte innehåller några rekommendationer om att Sverige ska gå med i Nato eller inte. Däremot ska den vara ett underlag för Socialdemokraterna som på söndagen ska komma med ett besked i frågan, och för regeringen som på måndagen ska ge ett liknande besked.

Och på tisdag kommer Finlands president Sauli Niinistö med fru till Sverige för ett statsbesök för att träffa bland annat statsminister Magdalena Andersson och riksdagens talman Andreas Norlén. Det finns givetvis en tanke att det besöket görs precis nu.

Bara inom några dagar kan alltså Sverige ta ett avgörande steg mot ett Natomedlemskap, en nyhet som kommer att ge eko i världen.

Det är egentligen bara Socialdemokraterna som inte har lämnat besked om hur de ställer sig i Natofrågan. Allt pekar dock på att ett ja, vilket är historisk omsvängning för partiet.

Det upprepade mantrat från Socialdemokraterna om att ”alliansfriheten har tjänat Sverige väl” gäller bara för den tiden som har varit, inte hur det blir i framtiden. Mot bakgrund av Rysslands militära aggression blir frasen också helt tom på innehåll; Sverige kan inte försvaras med ord.

I slutet av den säkerhetspolitiska analysen presenteras rapportens slutsatser på ett par sidor. I ett stycke står det så här:

”Ett svenskt Natomedlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter och därmed ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa. Om både Sverige och Finland var medlemmar i Nato skulle samtliga nordiska och baltiska länder omfattas av kollektiva försvarsförpliktelser.”

Detta sammanfattar i allt väsentligt hur vår del av världen bäst kan möta hotet från öster, det vill säga Ryssland.

Det går givetvis att se både för- och nackdelar med att Sverige går med i Nato. Men till syvende och sist finns det ett övergripande argument som inte går att komma runt, och det handlar om förmågan att vid ett militärt angrepp utifrån kunna försvara vår suveränitet.

När ett land som Ryssland så flagrant frångår allt vad folkrätt och säkerhetsordning heter och invaderar ett annat land måste vi se om vårt eget hus och vår säkerhet.

Därför bör också Sverige, hand i hand med Finland, snarast ta de där avgörande stegen in i Nato, särskilt som dörren nu är vidöppen.

Det är det kollektiva och solidariska försvaret som kan garantera freden i Europa när det finns ett aggressivt land som Ryssland – inte att Sverige står utanför och försvarar sig på egen hand.