Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Talmannen Andreas Norlén öppnar riksdagens dörr och bjuder in forskare. Bild: Henrik Montgomery/TT
Talmannen Andreas Norlén öppnar riksdagens dörr och bjuder in forskare. Bild: Henrik Montgomery/TT

Mattias Karlsson: När forskarna kliver ner från elfenbenstornet och in i riksdagen

På torsdagen står vetenskapen i centrum när riksdagen anordnar en forskningsdag. Det är ett viktigt första steg för ett bättre utbyte mellan politiker och forskare.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Hur har covid 19-pandemin påverkat konstitutionella förhållanden och upprätthållandet av fri- och rättigheter?

Hur ska den framtida välfärden i kommuner och regioner finansieras?

Konsekvenser som följer av autonom våldsutövning – möjligheter och utmaningar med militär användning av ny teknik som artificiell intelligens – är AI det stora tekniksprånget?

Detta är några av rubrikerna på de seminarier som hålls på torsdag den 8 april i riksdagens olika utskott. Seminarierna är en del av riksdagens forskningsdag som talmannen Andreas Norlén har bjudit in till. Forskningsdagen handlar om vetenskapens roll för parlamentariskt beslutsfattande och avslutas vid lunchtid med ett öppet seminarium där bland annat två nobelpristagare medverkar på distans.

Det senaste året har vetenskapen i allra högsta grad stått i fokus för hur coronapamdemin bäst ska bekämpas och i utvecklingen av nya vaccin. Men det är inte specifikt pandemin som är orsaken till seminarierna i riksdagen.

Torsdagens forskningsdag är en del av ett långsiktigt arbete och redan 2007 fattade riksdagen beslut om att utskotten skulle höja ambitionsnivån i att ta till sig nya forskningsresultat. Sedan dess har de vetenskapliga seminarierna återkommit ungefär vart fjärde år. Men pandemin har givetvis i än högre grad aktualiserat frågan om vetenskapens betydelse i det politiska beslutsfattandet.

”Pandemin har satt blixtbelysning på behovet av utbyte mellan forskare och politiker”, säger talmannen Andreas Norlén till nättidningen Curie (6/4-21).

Under det gångna året har det förts en livlig debatt om den svenska strategin för att bekämpa smittspridningen av covid-19, både i Sverige och internationellt. Men det är inte bara den mjukare strategin som har debatterats utan även Folkhälsomyndighetens centrala ställning där regeringen ofta har intagit en mer tillbakadragen position.

Detta är ett uttryck för den svenska förvaltningsmodellen där myndigheterna ofta sitter på expertkunskaperna och politikernas roll inte är lika framträdande. När det i sinom tid görs ett bokslut över coronapandemin lär denna modell bli föremål för en debatt om den ska utvecklas eller inte. Men oavsett vad en sådan utvärdering kommer fram till kommer politikerna alltid att behöva vara välinformerade när de fattar sina beslut.

Att ledamöterna i Sveriges högsta politiska församling håller sig à jour med vetenskapens nya forskningsrön är det minsta man begära. Men låt det inte stanna vid det. Utbytet mellan politiken och vetenskapen behöver bli ännu bättre – åt båda hållen.

Det är inte bara politikerna som behöver lära sig ny kunskap, forskarna behöver också ta del av politikernas villkor och bli bättre förmedlare av sina resultat.

Ska samhället utvecklas måste vetenskapen kliva ner från sitt elfenbenstorn och samverka mer med sin omgivning. Den tiden är förbi när en forskare kunde sitta på sin kammare och inte bry sig om världen utanför.

Att forskarna nu under en dag kliver in i riksdagen – om än i digital form – är ett viktigt första steg.