Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

STOCKHOLM 2013-07-22Skatteverket Foto: Kenny Bengtsson / SvD / kod 11317** OUT DN och Dagens Industri (även arkiv) och Metro** Bild: Kenny Bengtsson / SvD / TT

Mota bort myndighetsväldet

När skatteverket självsvåldigt kampanjar frö ny juridisk praxis undergräver man förtroendet för myndigheten.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

Våren 2017 briserade en smärre bomb i Sveriges finansbransch. Efter tio års processande vann Skatteverket mot landets riskkapitalbolag, som fick betala miljardbelopp i extra skatt.

Tvisten gällde beskattning av det som inom riskkapitalbranschen kallas för överavkastning, alltså en typ av vinst. Lagen sade inget om hur vinsterna ska beskattas. Så Skatteverket drev mellan 2007 och 2013 en egen linje. Personer som hanterat investeringen ska beskattas för inkomst av tjänst, tyckte myndigheten.

Saken prövades i Förvaltningsrätten som godkände tolkningen. Riskkapitalbolagen överklagade domen till Kammarrätten, som gav dem rätt. Då ändrade Skatteverket linje, och ville pröva om vinsterna kunde beskattas som inkomst av kapital. Trots samma lagstiftning och med samma omständigheter i målet får Skatteverket våren 2017 rätt – i den instans som några år tidigare hävdat motsatsen.

Överklagan till Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) avslås vilket gör att Skatteverkets tolkning etablerar ny praxis. Det borde ha varit en politisk väckarklocka. I Sverige gäller principen ”ingen lag, ingen skatt”. En myndighet ska inte driva fram ny juridik utan tillämpa de lagar som riksdagen stiftat.

Anders Hultqvist, professor i skatterätt och en flitigt anlitad expert, har beskrivit Skatteverkets agerande som en innovation som kullkastar 100 år av svensk skattedoktrin.

Sedan dess har Skatteverkets innovationsavdelning varit i farten igen. För ett år sedan fastslog HFD att uthyrning av personal inom vården inte längre är en momsfri tjänst. Skatteverket mannade årorna och beslöt att uthyrning av personal är en momspliktig tjänst.

Sedan 1 juli beslås all inhyrd personal inom vården med 25 procent skatt. Att svensk lag och EU-rätten beskriver all vård som momsfri struntar man i. Det finns ju ny praxis att ro i hamn. Privata vårdgivare ser sina kostnader för inhyrd personal öka med en fjärdedel.

Det är ett problem av flera skäl. Dels för att skatt inte får tas ut om ingen lag finns. Dels slipper offentliga vårdgivare skatten. De får statlig ersättning för momsutgifterna. Dels för att riksdagen 19 juni uppmanat regeringen att stämma i bäcken. Agerandet saknar stöd i den lagstiftande församlingen.

Säga vad man säga vill om privata välfärdsalternativ, men sedan den stora skattereformen i början av 1990-talet har tanken varit att privata och offentliga alternativ ska likabehandlas. Politiskt verkar den tanken leva. Riksdagen har inte lagstiftat om att riskkapitalbolag ska få beskattas retroaktivt, och heller inte om att privata vårdalternativ ska momsbeläggas.

Ändå tar sig Skatteverket friheten att driva på för just detta. Agerandet ger sken av att myndigheten bestämt sig för att bolagens pengar i själva verket tillhör staten men att man ännu inte funnit ett tillräckligt innovativt sätt att bevisa detta på.

Svenska myndigheter ska vara självständiga och opartiska. Skatteverket har i flera år snarare agerat självsvåldigt.