Moderaten Robert Wenglén är kommunstyrelsens ordförande i Lomma kommun i södra Skåne. Han har gjort sig känd som en frispråkig moderat som vill se förändringar i dagens skolsystem för att ge alla barn lika möjligheter till en bra skolgång. Som få andra har han både kunskap och egen erfarenheten av vad som händer när ett vinstintresse förenas med myndighetsutövning, man börjar att tulla på kvaliteten.
Jag har åkt till Lomma för att intervjua Robert Wenglén. Det här är en politiker som vet vad han pratar om, både genom sin forskning om just skolmarknaden och genom sin egen erfarenhet av att arbeta med chefsutbildningar. Utöver det har han även under fyra år varit ordförande för barn- och utbildningsnämnden i Lomma. Och han är på det klara med att dagens skolsystem är dysfunktionellt, det är både kostnadsdrivande och kvalitetssänkande. En helt igenom destruktiv kombination för barnens och hela samhällets utveckling.
Robert Wenglén är tydlig med att det inte finns några större problem med skolan i Lomma, likvärdigheten i och mellan de kommunala skolorna är hög. I kommunen finns också en mindre friskola, och det är en lagom nivå vad gäller de fristående skolorna, menar han.
Men vi tar det från början. Robert Wenglén berättar att han är en klassisk moderat som på 1990-talet inte hade några problem med att företag inom välfärden kan göra vinster så länge som de också levererar kvalitet.
”What’s the problem? Levererar de kvalitet får de gärna tjäna pengar”, som han beskriver sin politiska inställning då. Egentligen tycker han på samma sätt i dag, men inte fullt ut.
”Nu sysslar friskolorna med ’cream skimming’, och det är oerhört svårt att kombinera ansträngningar för en likvärdig skola med ett vinstintresse. Jag skulle säga att det är oförenligt. Konkurrens och vinstintresse är oförenligt med en strävan efter att öka kvaliteten på helheten och öka likvärdigheten.”
Så säger moderaten från Lomma.
Robert Wenglén är i grunden företagsekonom. I sin doktorsavhandling om chefers lärande följde han bland annat friskolerektorer under två års tid, så han har god inblick i en rektors arbete. Han har också forskat om själva skolmarknaden och skrivit om det som kallas för professionalism. Utöver det har Wenglén arbetat som universitetslärare i 15 år, och under drygt 20 år varit verksam som egenföretagare med chefsutbildningar, på en fri marknad som han beskriver det. Under förra mandatperioden var han som sagt ordförande för barn- och utbildningsnämnden för att sedan 2018 vara kommunstyrelsens ordförande i Lomma.
Han har med andra ord en djup kunskap om den svenska skolmarknaden och egen erfarenhet av vad som händer när ett vinstintresse förenas med myndighetsutövning.
Detta illustrerar Robert Wenglén genom sina egna erfarenheter av chefsutbildningar. Det handlar om chefer i företag som köper utbildningar, och han berättar att han har bra koll på vikten av att få in rätt antal deltagare för att kurserna ska löna sig. Vid ett visst antal deltagare nådde man ”break even”, därefter blev varje extra deltagare vinst.
Det uppstod även problem när man på chefsutbildningen satte akademiska krav på proven, vilket ledde till att många inte klarade sin examination. För att inte deltagarna skulle bli sura tog man helt sonika bort examinationen. På de finare utbildningarna fanns det också problem när man inte fick in tillräckligt med deltagare, vilket resulterade i att man tog in ett antal som inte höll måttet. Följden blev att man fick vara lite ”liberal i sin rättning så att de också kunde bli godkända”, som Robert Wenglén beskriver det.
”Vi tullade på kvaliteten. Det är det som händer på en marknad, så fort det finns ett vinstintresse så hittar man sätt att tänja på den professionella etiken.”
Så säger moderaten från Lomma.
Robert Wenglén har forskat på det som kallas för professionalism, eller den tredje vägen som han beskriver det. Den första vägen är marknaden, det vill säga att vem helst kan erbjuda sina varor eller tjänster på en marknad. På marknaden är det kunden som bestämmer. Den andra vägen är byråkrati, att man försöker att reglera vad som ska göras och hur det ska göras. I en byråkrati är det chefen som bestämmer.
Och så finns det professionalism där man måste ha en viss utbildning för att utföra arbetet, till exempel en läkarutbildning. Här är det den professionelle som bestämmer, som vet bäst. Och detta kan man överföra till skolans värld, menar Wenglén.
Tycker du att professionalismen har försvunnit från skolans värld?
”Ja, det har skett delvis genom att man anställt obehöriga lärare, delvis för att lärarhögskolorna inte håller måttet, den är inte tillräckligt vetenskapligt orienterad. Men det beror också på hela friskolereformen och tanken på att kunden ska ha större inflytande kring något de själva inte riktigt begriper.”
Varför har det blivit så här?
”Min tolkning är att vi har haft politiker som har velat väl men som inte har förstått vad de har skapat. Det har inte förstått att en långsiktigt bra skola bygger på professionalism. De har trott att konkurrens och valfrihet driver kvalitet. Det gör det inte i skolans värld. Det som driver kvalitet är professionalism, det vill säga att vi har välutbildade lärare som ständigt utvecklas i sitt lärande och som har ett odelat fokus på den enskilda eleven och klassens lärande.”
Så säger moderaten från Lomma.
Några av Robert Wengléns utgångspunkter är att han vill att kommunerna ska kunna säga stopp till nya etableringar av friskolor, så som det vara tidigare med det kommunala vetot. Han vill också att det ska finnas ett gemensamt antagningssystem för kommunala och fristående grundskolor och att skolvalet till grundskolan görs vid ett gemensamt tillfälle.
”Jag tycker att det ska vara antagning vid ett tillfälle, precis som vi har allmänna val eller till gymnasiet. Allt annat är illiberalt”.
När det gäller skolans resurser vill han se en differentierad skolpeng som kan fördelas efter var behoven är som störst inom en kommun, likt det kommunala skatteutjämningssystem som gäller för hela landet.
”Jag menar att dagens system omöjliggör det kompensatoriska uppdraget på en lite högre nivå. Har man bara en skolpeng, så kommer den skolan som har ett bättre elevunderlag att ha bättre förutsättningar än den skolan som har ett litet sämre elevunderlag. Vi vet att det spelar roll.”
Så säger moderaten från Lomma.
Men det finns inte bara problem med att fördela resurserna rättvist inom skolsystemet, pengarna går också till annat än elevernas undervisning. Till exempel som vinster till aktiebolagsdrivna skolkoncerner. Vad gäller aktiebolag inom skolsystemet är Robert Wenglén helt på det klara med att det är oförenligt med skollagen eftersom aktiebolagslagen säger att aktieägarnas intressen ska sättas främst, det handlar om att tjäna pengar. Här har Robert Wenglén ett tydligt budskap:
”Mitt råd till aktieägare till de här skolkoncernerna är att sälja aktierna så fort som möjligt. De rådande konkurrensförutsättningarna kommer att förändras. De här bolagen är övervärderade.”
Så säger moderaten från Lomma.
Lomma har som sagt inga problem med skolans likvärdighet i kommunen, varför är Robert Wenglén då intresserad av det svenska skolsystemet? För den som är insatt i hur systemet fungerar med fördelningen av skolans resurser och svårigheten att rätt kunna mäta kvaliteten på undervisningen är det inte konstigt.
”Dagens skolsystem driver kvalitetsskillnader mellan skolorna, det driver en ojämlikhet. Skolan drar isär samhället, och det föder i sin tur kriminalitet och arbetslöshet. En av mina huvudpoänger är att lag och ordning ligger nedströms skola. Det tycker jag att Moderaterna i större utsträckning borde uppmärksamma.”
Robert Wenglén menar att grunden i att få ordning på dagens otrygghet är skolan. Att skolan ska kompensera för de som har det lite svårare och fånga upp dem. Som det är i dag fylls det bara på med unga som inte ser någon framtid, och svaret är batong, högre straff och fler poliser. Detta är tyvärr bara halva lösningen, menar han.
”Här saknar Moderaterna en idé om hur de ska lyfta kvaliteten i de svaga skolorna. Jag tror att partiledningen ändå ser att dagens system är illiberalt och försvårar för många elever att nå sin potential.”
Så säger moderaten från Lomma.
Moderaternas utgångspunkt i dagens politiska skoldebatt är att framför allt prata om trygghet och ordning i skolan. I övrigt driver partiet ingen politik för att förändra systemet med skolpengen och hur resurserna till skolan fördelas. Det innebär i praktiken att skillnaderna mellan skolorna obönhörligen kommer att öka och likvärdigheten successivt minska.
”Jag tror att om Moderaterna inte tar i den här frågan kommer man att tappa röster. Det kommer inte att gynna partiet om man inte börjar se de här problemen.”
Robert Wenglén vill se ett kommunalt veto för etableringar av friskolor, ett gemensamt antagningssystem för kommunala och fristående skolor, konkurrens på lika villkor och ett förbud mot aktiebolagsdrivna skolkoncerner.
”Och så måste vi hitta ett sätt att kompensera de skolor som har de största utmaningarna.”
Så säger moderaten i Lomma.
Så borde partiledningen i Stockholm säga.
Så borde Moderaterna i hela Sverige säga.
För en likvärdig skola där alla elever ges lika möjligheter till en bra utbildning. Och där de gemensamma resurserna används på bästa sätt och inte går till vinster för aktiebolagsdrivna skolkoncerner.
