Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sverige har en strategi för att självförsörjningsgraden av livsmedel ska öka. Bild: Johnny Samuelsson
Sverige har en strategi för att självförsörjningsgraden av livsmedel ska öka. Bild: Johnny Samuelsson

Kent Nilsson: Minoritet kan kräva omarbetning av översiktsplanen

Vid kommunfullmäktigemötet 30 mars kommer det sannolikt att yrkas på minoritetsåteremiss som kräver bifall från minst 24 av ledamöterna.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Förslaget till översiktsplan 2050 för Halmstads kommun har tagit lång tid att arbeta fram. Planen ska ligga till grund för framtida beslut men är endast ett vägledande dokument som inte är juridiskt bindande. Det kan alltså göras ändringar när det är dags för arbetet med detaljplaner. Det är plan- och bygglagen som tvingar kommunerna att ha en aktuell översiktsplan.

Inför arbetet med planen spände Halmstadpolitikerna bågen rejält och räknade med en kraftig befolkningsökning under planperioden fram till 2050. Det som genomsyrat hela processen med översiktsplanen är tron på att kommunen om drygt ett par decennier ska befolkas av 150 000 invånare.

En så kraftig ökning av antalet invånare ställer krav på många fler bostäder och det är just behovet av markexploatering för ny bebyggelse som redan från början skapade debatt. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, som står Centerpartiet nära, är en av organisationerna som under processen varit starkt emot att åkermark planeras att bebyggas.

Och visst finns det argument. Sverige har en strategi för att självförsörjningsgraden av livsmedel ska öka, inte minska. Dessutom ställde Länsstyrelsen i sitt samrådssvar krav på en motivering till varför det är av ”väsentligt samhällsintresse” att bebygga jordbruksmark.

Samrådsyttranden från invånare i Halmstad har i många fall kritiserat bebyggelse av jordbruksmark och Centerpartiet, med Jenny Axelsson i spetsen, är det parti som redan i ett tidigt skede arbetade för alternativ till nybyggnation på odlingsbar mark.

Diskussionen kring förslaget som nu ligger redo för beslut tog ny fart när Jenny Axelsson (C) vid senaste mötet med Samhällsbyggnadsutskottet yrkade på återremiss av hela planen, vilket inte fick gehör. Vid kommunfullmäktigemötet 30 mars kommer det därför sannolikt att yrkas på så kallad minoritetsåterremiss som kräver bifall från minst 24 av ledamöterna. Och det är minoriteten som ska motivera sitt yrkande.

Kommunallagen beskriver ”En återremiss kan bidra till att fördjupa demokratin och motverka kortsiktigt framhastade beslut, utan att effektiviteten i berednings- och beslutsprocessen försämras i allt för stor omfattning”. Denna blygsamma ambition kan dock tolkas som aningen tveksam när det gäller en omfattande översiktsplan som faller på målsnöret.

Jenny Axelsson (C) har som ordförande i Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott haft en ledande politisk roll under hela processen. När hon och Centerpartiet nu drar i handbromsen har inte minst Stefan Pålsson (S) och Socialdemokraterna ilsknat till, men även allianskollegerna i kommunledningen. Återremiss innebär att planen måste baxas igenom processen en gång till. Detta riskerar att försena nya bostäder.

I nuläget är det oklart om en minoritetsåterremiss får det stöd som krävs i Kommunfullmäktige. Den ende som gav centerförslaget sitt stöd i samhällsbyggnadsutskottet för några dagar sedan var Fabio Ishaq (-) som numera är politisk vilde. Han och ett antal andra partilösa vildar kan alltså avgöra frågan. Detta är konsekvenserna av konflikter och interna stridigheter som råder inom flera partier. Något det politiska styret i Halmstad får leva med till efter höstens val.