Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

KD-positionen är svårbegriplig. Här partiets ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed och partiledaren Ebba Busch Thor. Bild: Claudio Bresciani/TT

Max Eskilsson: Kristdemokraterna går mot ett rejält skattehaveri

Både principiellt och samhällsekonomiskt är värnskatten problematisk. Därför är det på tiden att den avskaffas, 25 år efter att den infördes.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

”Värnskatten är konstruerad så att den tydligt skall vara tillfällig”. Orden var Göran Perssons (DN 21/11- 97) och statskassan skulle temporärt stärkas. Nu har skatten nästan hunnit fylla 25 år.

Det är på tiden att värnskatten nästa år avskaffas. Rimligen borde detta vara något den breda borgerligheten vid skarpt läge ställer sig bakom. Kristdemokraterna håller dock inte med.

”Vi kommer att använda de pengarna till vårdsatsningar, till omsorgssatsningar och inte minst till satsningar på polis och rättsväsende”, meddelar partiets ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed (TV4 25/9). Varför gläds inte KD över en viktig, borgerlig principseger?

Både principiellt och samhällsekonomiskt är värnskatten problematisk. Den innebär trots allt fem procentenheters skattepåslag ovanpå den i sig tunga statliga inkomstskatten. Detta slår hårt mot flera löntagargrupper, inte minst bland välfärdens läkare.

Inget talar heller för att värnskatten i det långa loppet stärker statens kassa. I rapporten Lafferkurvans återkomst (Timbro, 2017) har nationalekonomen Jacob Lundberg illustrerat hur högre beskattning alls inte behöver innebära större intäkter. Incitamenten för strävsamhet minskar tvärtom när skattesystemets progressivitet signalerar att flit och slit inte lönar sig.

I en färsk promemoria om värnskattens avskaffande har också finansdepartementet slagit fast hur en ”samlad bedömning är att den långsiktiga självfinansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent.”

Att värnskatten överlevt både socialdemokratiska och borgerliga regeringar i två decennier har alltså handlat om partipolitik snarare än statskassa. Med tanke på den fördelningspolitiska profilen är reformen lika politiskt otacksam som den är nödvändig. Alliansregeringen och framför allt Moderaterna förtjänar all kritik för att man lät opinionsmässig känslighet avskräcka.

Socialdemokratins retoriska vaktslående om skatten är däremot begriplig från deras ideologiska horisont. Ett bevarande ligger i linje med hur också Vänsterpartiet och Miljöpartiet ser på beskattning som symbolisk markering: Höginkomsttagare kan och ska bidra mer. Den reella effekten blir mindre viktig.

Ur ett allmänborgerligt perspektiv är det desto svårare att förstå KD:s position. Slopandet av värnskatt fanns med i utkastet till den alliansuppgörelse om M-KD-regering som i januari aldrig fick prövas.

På sin hemsida slår också KD fast att man vill ta bort skatten ”på sikt”. Det ville också Göran Persson. För 25 år sedan.