Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Reformeringstempot är ohållbart. Bild: Petra Älvstrand/TT

Max Eskilsson: Max Eskilsson: Ingen vinner på en hetsig reformering

Vid det här laget borde det vara uppenbart att reformeringen av Arbetsförmedlingen går för fort.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Nästa år blir arbetsamt. Redan 2021 ska förändringen av Arbetsförmedlingen vara “fullt genomförd”. Då ska myndigheten i princip ägna sig åt administration. Privata aktörer ska sköta arbetsförmedlandet. Visst är det positivt att politiken, genom januariöverenskommelsen, till slut tagit sig an den ineffektiva myndighetskolossen. Det borde samtidigt vara uppenbart att processens gång är ohållbar.

I veckan begärde Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni möte med övriga januaripartier för att reda ut problematiken kring reformeringen (SVT 5/11). Inte minst ifrågasätter hon tidsplanen. Sedan tidigare har L även lyft oklarheten kring kommunernas roll. Ska kommunala aktörer vid behov kunna gå in, exempelvis på mindre orter? På det området saknas politisk färdriktning – vilket innebär stor osäkerhet för kommunalråd och privata aktörer. Reformeringens pressade schema till trots kommer inte den statliga utredning som benar ut frågan presenteras förrän kommande vår (DN 29/10).

Även Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är kritisk: “Vi moderater vill inte se att vem som helst ska kunna bli arbetsförmedlare och att det startas en massa företag runtom i landet som använder skattebetalarnas pengar utan att det går att kontrollera” (Expressen 6/11). Hon varnar för konsekvenserna när lagen om valfrihet ska appliceras brett inom arbetsmarknadspolitiken och hänvisar till den misslyckade alliansreformen etableringslotsar.

Centerpartiet, som är pådrivande i reformeringen, verkar dock ta läget med lugn. Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson, framställer det i princip som att kritiska röster skulle vara nöjda med dagens arbetsförmedling. “Vi kan inte börja låtsas som att Arbetsförmedlingen har fungerat.” Även oro för tidsplanen avfärdas: Arbetsförmedlingen bedömer ju själva att “det är fullt möjligt att genomföra reformen till 2021”. (DN, 7/11).

Det är dock en väl tilltagen förenkling. I den knappt 350-sidiga rapport om reformeringen myndigheten själva gav ut häromdagen konstateras att tidsplanen kan vara realistisk. Men med en tydlig brasklapp: "Detta medför en högre grad av risk än om de hade genomförts var för sig eller under en längre tidsperiod.”

Vid det här laget borde det vara uppenbart att processen går för fort och kantas av alltför många obesvarade frågor. Hur missnöjd man som politiker än är med myndighetens nuvarande form borde det ligga i allas intresse att reformprocessen blir både grundlig och långsiktig.