Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lyssna inte på mig, lyssna på vetenskapen, säger Greta Thunberg. Bild: Jacquelyn Martin

Mattias Karlsson: Vi måste stå på vetenskapens axlar

Om vi ska kunna lyfta blicken mot framtiden måste vi lyssna på vad forskarna säger om klimatet.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Koldioxidhalten i jordens atmosfär har ökat dramatiskt sedan den industriella revolutionen i mitten av 1850-talet. Då låg nivån på 280 ppm (miljondelar). I dag ligger mängden koldioxid på 415 ppm, det vill säga en ökning på nästan 50 procent. Men omräknat i procent ligger dagens koldioxidhalt på 0,04 procent medan atmosfären till största delen består av kväve och syre som tillsammans utgör cirka 99 procent.

En vanlig invändning, framför allt från personer som förnekar klimatförändringarna, är hur en sådan låg halt av koldioxid i atmosfären kan spela en sådan avgörande roll för den globala uppvärmningen. Ja, det är faktiskt en relevant fråga med tanke på fördelningen av de olika gaserna i atmosfären.

På fredagen genomfördes den första av två planerade, globala klimatstrejker i september. De första rapporterna kom från där dagen tar sin början, i Japan, Filippinerna och Australien deltog barn, unga och vuxna i klimatmanifestationer för att uppmärksamma politiker och makthavare om att det behövs förändring – nu – för att lösa klimatkrisen.

Demonstrationerna fortsatte sedan över jordklotet, i Sverige genomfördes strejker på 109 platser, och nådde sedan till USA:s östkust där den svenska klimataktivisten Greta Thunberg ska delta i en manifestation i New York. Greta har blivit symbolen för hela rörelsen; en enda persons skolstrejk framför Sveriges riksdag i augusti förra året har fått en makalös respons i hela världen.

Greta Thunberg kom till USA i slutet av augusti efter en två veckor lång segling över Atlanten med målet att att bland annat delta i FN:s klimatmöte i New York nu på måndag. Tidigare i veckan var hon inbjuden till USA:s kongress och höll där ett tal med ett kärnfullt budskap:

”Lyssna inte på mig. Jag vill att ni ska lyssna på forskarna”, sa hon.

Så, vad säger då vetenskapen och forskarna. Den säger mycket, och det är ett oroväckande budskap. Den globala medeltemperaturen har ökat med drygt en grad sedan i mitten av 1800-talet, och det beror på ökningen av koldioxidhalten i atmosfären som människan ligger bakom genom förbränning av fossila energikällor.

Men hur var det nu, var inte mängden koldioxid i atmosfären väldigt, väldigt liten? Jo, det är den, men för att förstå hur en liten mängd koldioxid kan ha en stor påverkan måste man också lyssna på forskarna.

Jorden bombarderas hela tiden av strålning från solen. Denna strålning studsar sedan på jordens yta och delar av solens energi lämnar också jorden samma väg som den kom, ut i rymden. Men på väg ut har strålningen förändrats, från ultraviolett strålning och synligt ljus till infraröd strålning.

Det som händer med den infraröda strålningen är att den kan fångas upp av bland annat koldioxid i atmosfären. Koldioxid räknas därför som en växthusgas då den bidrar till att jorden har ett klimat som är varmare än det borde vara.

Varken syret eller kvävet i luften har samma egenskap, det vill säga de fångar inte upp energin från solens strålar, varken på väg in eller ut från jorden.

Vetenskapen har också visat att koldioxidhalten har förändrats på jorden, och att det har lett till olika temperaturer i luften, omväxlande varmare och kallare klimat. Med dagens utveckling av utsläpp av växthusgaser kommer koldioxidhalten 2100 att ligga på 0,1 procent, eller 1 000 ppm. Det innebär, för mänskligheten, katastrofala effekter.

Givetvis är det bra att ifrågasätta och vara skeptisk, det är en väg till att säkerställa att det vi lär oss av andra också är sant.

Men den som ifrågasätter andras kunskap kan inte på förhand anse sig sitta inne med svaren och sanningen. Tyvärr har alldeles för många av klimatskeptikerna redan på förhand bestämt sig för vilket svar man vill uppnå, och då gärna ett svar som inte utmanar eller ifrågasätter ens egen livsstil. Men misstaget som klimatförnekarna gör är att man inte tar till sig av den kunskap som finns inom vetenskapen.

”Om jag har sett längre är det för att jag står på jättarnas axlar.” Så skrev den brittiske vetenskapsmannen Isaac Newton i ett brev 1675. Den här metaforen har tolkats som att Newtons kunskap byggde på hans föregångares framsteg. Metaforen kan även användas för hur vi alla utgår från andras kunskap och erfarenheter när vi skapar vår uppfattning om världen. I någon mening står vi alla på jättarnas axlar, men tyvärr finns det olika typer av jättar.

Om vi, hela mänskligheten, ska kunna lyfta blicken mot framtiden måste vi stå på vetenskapens axlar. Det vill säga lyssna på och ta till oss vad forskarna säger om klimatet.

Den som inte utgår från vetenskapen bygger i stället luftslott och korthus. Var så säkra på att ett allt mer extremt väder kommer att riva ner allt vad klimatförnekarna har byggt upp, deras kunskap står inte på stadig grund.

Och kom ihåg, det är jordens utstrålning som avgör klimatet på vår jord – en utstrålning som fångas in av koldioxiden i atmosfären.