Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Förra årets långvariga värmebölja fick stora konsekvenser för den svenska skogsnäringen och jordbruket. Bild: Maja Suslin/TT

Mattias Karlsson: Påskens festliga högtid bjuder in till eftertanke

Inför ett stundande klimathot måste vi vara realistiska, det är mycket som pekar på att vi färdas åt helt fel håll.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

Efter död kommer återuppståndelse. Det är påskens religiösa tema. Det stämmer också väl in på hur naturen ser ut den här tiden på året, när själva livet åter väcks. Särskilt tydligt blir det när ett soligt och varmt väder verkligen lockar en att vara ute under lediga dagar som många har.

Fåglar kvittrar, påskliljor lyser gult och trädens knoppar spricker. Våren är här.

Men när temperaturen stiger är det också en smärtsam påminnelse om förra sommarens värmebölja och som fick en stor påverkan på det svenska jordbruket och skogsnäringen. Den långa torkan ledde till foderbrist och de svenska skogarna drabbades av omfattande bränder. Klimatförändringarnas effekter blir allt mer påtagliga även i Sverige.

Det går att hävda att en dags rekordvärme inte gör någon klimatförändring, inte ens en värmebölja under en sommar. Men det går faktiskt att vända på resonemanget, förra årets extremt varma sommar hade inte varit möjlig utan att människan genom sina aktiviteter ökat koldioxidhalten i atmosfären och därmed orsakat en global uppvärmning på drygt en grad.

Det är också resultatet av en ny undersökning som presenterades vid en vetenskaplig konferens i Wien i förra veckan. En grupp forskare vid lärosätet ETH Zürich har undersökt förra årets värmebölja som stora delar av norra halvklotet upplevde då. Totalt drabbades 22 procent av de befolkade och uppodlade områdena på norra halvklotet av den extrema värmen. Detta är ett obestridligt faktum.

”Det drabbade området kan inte ha uppstått utan klimatförändringar”, säger Martha Vogel vid ETH Zürich, till tidningen New Scientist (15/4), och som har varit med och genomfört studien.

I sig är en enskild varm sommar i Sverige inte något som avviker, men den värmebölja som bredde ut sig över så stora delar av det norra halvklotet hade inte varit möjlig utan en grads uppvärmning av jordens medeltemperatur, är forskarnas slutsats.

Tyvärr visar Martha Vogel och hennes forskarlag också att en global temperaturhöjning på två grader kommer att innebära en extrem värmebölja på norra halvklotet i stort sett varje sommar. Detta är verkligen oroande nyheter för framtiden.

I veckan kom en rapport från Jordbruksverket som på uppdrag av regeringen utrett konsekvenserna av den långvariga torkan under 2018. Som helhet beräknas inkomstbortfallet för det svenska jordbruket varit mellan sex och tio miljarder kronor till följd av torkan.

En slutsats är föga överraskande att lönsamma företag hade större motståndskraft, framför allt i form av en större ekonomisk buffert och att man har bättre möjligheter att genomföra förebyggande åtgärder. En annan mer oroväckande slutsats är att många lantbruk kommer att vara extra sårbara de kommande åren eftersom de nu har mindre ekonomiska marginaler.

Rapporten från Jordbruksverket visar på effekterna av extrem torka under en sommar. Det säger sig självt att flera sådana somrar på rad skulle slå mycket hårt mot Sverige, både vad gäller lantbrukssektorn och den svenska livsmedelsförsörjningen. Skulle detta dessutom drabba andra delar av världen samtidigt kan det faktiskt utvecklas till en global kris.

Därför är det akut att höja beredskapen så att landet är förberett vid en extrem torka. Hur kan vi bättre hushålla med det livsnödvändiga vattnet och hur kan vattenförsörjningen till lantbrukare säkerställas? Sverige är ett rikt land vad gäller sötvatten, men har tyvärr inte beredskap att tillgodose allas behov när torkan blir långvarig.

Sådana här framtidsscenarier är viktiga för att bättre förstå hur klimatförändringarna påverkar människan och livet på jorden. Det handlar alltså inte bara om hotet att smältande glaciärer höjer havsnivån, en ökad global medeltemperatur kan även slå direkt mot livsmedelsproduktionen.

Människan är med andra ord extremt beroende av klimatet för sin överlevnad, ett klimat som hon nu snabbt håller på att förändra till det sämre.

Inför ett stundande klimathot måste vi vara realistiska, det är mycket som pekar på att vi färdas åt helt fel håll och att vi radikalt måste ställa om våra liv. Problemet är att både individen och det politiska systemet tycks vara handfallna inför den stora omställning som kommer att krävas.

Här kan lösningen finnas på ett kanske oväntat håll. Författaren Anita Goldman skriver i en krönika i Dagens Nyheter att religionen kan erbjuda oss verktyg för att hantera de svåra frågor som vi kommer att ställas inför.

”Religionen har en lång praktik av att tala om skuld och ånger, vi kan använda oss av det språket i klimatfrågan för att kollektivt bearbeta vår skuld och hitta vägen framåt”, skriver hon (DN 19/4)

För många är påsken är en festlig högtid med generösa måltider, men den kan också erbjuda eftertanke och perspektiv. Ta vara på den möjligheten i dag, i morgon kan var- dagen vara radikalt annorlunda.