Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sveriges nya utrikesminister Ann Linde har direkt hamnat i hetluften för regeringens agerande mot Turkiet. Bild: Pontus Lundahl/TT

Mattias Karlsson: När kurderna angrips duckar regeringen

Det är svagt av den svenska regeringen att inte stå upp för kurderna och mer kraftfullt fördöma Turkiets militära angrepp.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Varje större händelse inom världspolitiken måste följas av reaktion från Sverige. Vad kan Sverige och dess regering göra? Inte mycket, kan det tyckas. Ändå har regeringen en moralisk skyldighet att verka för fred och kraftfullt markera mot brott mot folkrätten och militärt våld.

I onsdags inledde Turkiet en militär operation mot den kurdiska regionen Rojava i nordöstra Syrien. Operationen började med artilleribeskjutning och flygattacker för att senare övergå i en markinvasion. Genast kom rapporter om civila dödsoffer.

Som en reaktion mot Turkiets angrepp mot kurderna valde Finland att genast att stoppa sin vapenexport till Turkiet. Därefter beslutade även Norge att göra detsamma.

Vad har då den svenska regeringen gjort? På fredagen fick utrikesminister Ann Linde (S) klartecken av riksdagen att på driva frågan om att EU ska införa ett vapenembargo när unionens utrikesministrar träffas på måndag i nästa vecka.

Sverige vill alltså vänta in ett EU-möte för att där övertyga övriga medlemsländer om att införa ett vapenembargo. Det finns mycket som är tveksamt med ett sådant upplägg, dels lär det ta tid innan ett embargo är på plats, dels lär det bli mycket svårt att övertyga alla övriga 27 medlemsländer om att det är en bra idé.

Givetvis är det bra att Sverige på EU-nivå agerar i frågan, men först borde man ställa frågan, vad kan vi göra nu för att markera mot Turkiet och landets aggression?

Visserligen uppger Linde för TT att Sverige förra året och i år inte har exporterat något krigsmateriel för strid till Turkiet. Det hör också till saken att vapenexporten inte direkt hanteras av regeringen utan tillstånd för vapen- export hanteras av Inspektionen för strategiska produkter. Men faktum är att det ytterst är regeringen som är ansvarig för Sveriges vapenexport, och där har faktiskt regeringen ännu inte agerat kraftfullt mot Turkiet.

Som läget är i dag inom världspolitiken kan det gå väldigt fort. Upptakten till Turkiets invasion var ett telefonsamtal i söndags där USA:s president Donald Trump lovade sin presidentkollega i Turkiet, Recep Tayyip Erdogan, att dra tillbaka de amerikanska trupper som har stöttat kurdiskledda SDF-styrkorna i norra Syrien.

Det dröjde sedan tre dygn innan Turkiet inledde attacken mot kurderna.

Erdogan motiverade invasionen med att man vill förhindra en så kallad terroristkorridor utmed Turkiets södra gräns. Annorlunda uttryckt vill han slå in en kil mellan de turkiska och syriska kurderna som har stort utbyte med varandra. Ett annat uttalat syfte från Erdogans sida är också att skapa en zon i Syrien där man kan placera många av de miljontals syriska flyktingar som i dag finns i Turkiet.

Reaktionerna har varit mycket starka mot både Erdogan och Trump. I ett försök att möta den massiva kritiken, varnade Donald Trump på Twitter Turkiet för att gå för långt i sin militära operation.

Men vad Trump skriver på Twitter har ingen större betydelse. I stället är det hans exekutiva makt som USA:s president som räknas, det vill säga hans beslut att dra tillbaka de amerikanska trupper från området.

Omvärlden har mycket att tacka kurderna för, deras kamp mot IS under inbördeskriget i Syrien var avgörande. Men inte bara det, den kurdiska autonoma regionen Rojava är faktiskt också ett helt unikt demokratiskt experiment i Mellanöstern och kan tjäna som en förebild i närområdet.

Medan övriga länder i området domineras av toppstyre och auktoritära regimer förhåller det sig tvärtom i Rojava. Regionen består av ett antal autonoma delar som samlas i en större konfederation.

I Rojava finns både yttrandefrihet och rätten att fritt organisera sig. Dessutom har alla religioner och språk lika värde, och det råder full jämlikhet mellan könen.

I det kurdiska Rojava finns faktiskt fröet till en demokratisk förändring av andra länder i Mellanöstern. Allt detta hotas nu att förstöras av Turkiets invasion.

Det är faktiskt skamligt att USA med Donald Trump i spetsen nu vänder kurderna ryggen. Än värre är Turkiets agerande, ett land som nu allt mer liknar en diktatur under Erdogans ledning. I detta sammanhang är det viktigt att varken EU eller Sverige viker ner sig för de hot som Erdogan har uttalat om att öppna upp för en ny flyktingvåg till Europa.

Men för svenskt vidkommande finns det bara en vettig hållning, att mer kraftfullt kritisera Turkiet och mer tydligt stå upp för kurderna i Syrien. För varje dag som går ökar risken för att fler människoliv offras i ett nytt meningslöst krig.