Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

På ön Sumatra i Indonesien har stora arealer av regnskog huggits ner de senaste 30 åren, vilket är ett stort hot mot många växt- och djurarter. Bild: ROLAND JOHANSSON

Mattias Karlsson: Miljöns kanariefåglar har snart slutat kvittra

Människans påverkan på planeten är nu så omfattande att både växter och djur är allvarligt hotade. Därför behövs handling nu.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

I början av förra århundradet hade brittiska gruvarbetare ett farligt arbete och kunde dö. Men med hjälp av en kanariefågel i en bur kunde de få en tidig signal om den stora faran, den livsfarliga gasen kolmonoxid. Tack vara kanariefågelns känsliga lungor kunde den tidigt varna gruvarbetarna.

Kolmonoxid kallas också för ”den tysta mördaren” då den saknar både lukt, färg och smak. Därför är det så viktigt att ha ett tidigt larm för den som riskerar att utsättas för gasen.

På måndagen presenterades en ny larmrapport om tillståndet på vår planet. Uppemot en miljon växt- och djurarter hotas nu av utrotning de närmaste decennierna. Det visar den första globala rapporten om biologisk mångfald från FN:s vetenskapliga expertpanel IPBES.

I rapporten konstateras också att utrotningstakten är mellan tio och hundra gånger snabbare än den varit de senaste tio miljoner åren. Detta har fått många experter att tala om att vi nu är inne i den sjätte massutrotningen under de senaste 500 miljoner åren.

Men till skillnad från tidigare massutrotningar är det i dag människan som är orsaken. Genom växande städer, regnskog som huggs ner och ett jord- och skogsbruk som blir allt mer industrialiserad, hotas en rad olika växt- och djurarter. De pågående klimatförändringarna leder också till att allt fler arter riskerar utrotning.

Än är inte människan hotad som art, men det finns stora risker med en minskad biologisk mångfald.

”Vi eroderar själva fundamenten till våra ekonomier, livsmedelssäkerhet och vår livskvalitet över hela jorden”, säger Robert Watson, en av rapportförfattarna, till nyhetsbyrån AFP.

Bland annat hotas en stor del av världens livsmedelsproduktion av färre pollinerande insekter. Minskad biologisk mångfald är också en följd av ökad miljöförstöring med plastföroreningar i haven och minskad tillgång till rent vatten.

När växt- och djurlivet på jorden utarmas behövs det tidiga varningar för att kunna agera likt gruvarbetaren med kanariefågeln.

Det är viktigt att lyssna på forskarna och ta larmrapporterna på allvar. Klimatet förändras, växt- och djurarter utrotas och miljöförstöringen breder ut sig. Följden är inte svår att föreställa sig när samhällen riskerar att kollapsa. Detta är ett allvarligt hot mot hela mänskligheten.

Det globala klimatet har en stor påverkan på hela mänskligheten, problemen finns inte någon annanstans utan här och nu. Detsamma gäller för hotet mot växt- och djurarter. Även om Sverige ligger långt framme med en tuff miljölagstiftning så finns det problem även här med bland annat en ensidig skogs- och jordbruksnäring.

Det är hög tid att lyssna på miljöns kanariefåglar. När deras kvitter tystnar gäller det att agera snabbt. Men likt gruvarbetaren som kan lämna gruvan, kan inte mänskligheten lämna jorden. Därför måste FN:s rapporter om klimatförändringar och biologisk mångfald tas på stort allvar.

Efter kunskap måste handling komma. Ett tungt ansvar faller på politikerna att ta de obekväma besluten om vår gemensamma framtid.