Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Röstsedel - ett demokratiskt redskap. Bild: SÖREN ANDERSSON / TT

Mattias Karlsson: Med demokrati följer ett stort ansvar

Medborgarna har ett ansvar att förvalta sin rösträtt.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

Den 17 december 1918 tog Sveriges riksdag ett historiskt beslut om allmän rösträtt. Dagen efter kommenterade Hallandsposten beslutet med följande ord:

”Den 17 dec. 1918 har härmed blivit en dag, som i Sveriges historia kommer att inristas med eldskrift, Riksdagens beslut skall lysa och värma över allt Sveriges land. Dörrarna äro öppnade och Sveriges folk har blott att se till att möbleringen sker i överensstämmelsen med dess egen vilja och önskan. Högern kan icke längre bestämma var skåpet skall stå.”

Betydelsen av det historiska beslutet var alltså tydlig redan när det fattades, men så var också vägen till den allmänna rösträtten lång. Den startade redan i slutet av 1800-talet med den så kallade rösträttsrörelsen som kämpade för lika röst åt alla myndiga medborgare i Sverige.

Denna kamp var viktig, framför allt för att kvinnor saknade rösträtt. Rösträtten var under 1800-talet också kopplad till inkomst, ju mer inkomst eller förmögenhet, desto fler röster.

En av de mest framträdande i kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män var liberalen Karl Staaf. Han var en av förgrundsgestalterna i Sveriges allmänna rösträttsförbund som bildades 1890 och han kom sedan att bli tongivande i olika liberala regeringar i 1900-talets första decennium.

Men Karl Staaf fick också en fiende i både högern och kung Gustav V som utsatte honom för en intensiv smutskastningskampanj. Det framgår också av HP:s text:

”Fåtalsväldet makt i detta land är nu för alltid krossad. Andra folklager skola bestämma över Sveriges framtid. Det är för oss alla, som kämpat striden mot fåtalsväldet här i landet, glädjande att minnas, att det är den förföljde och skymfade Karl Staafs idéer som nu bära frukt inom svenskt författningsliv.”

Karl Staaf dog 1915. Tre år senare var det liberalen Nils Edén som tillsammans med socialdemokrater drev igenom den allmänna rösträtten.

Hur står det då till med demokratin i Sverige i dag? Avslutningen på HP:s text för hundra år sedan visar på en viktig slutsats och är väl värd att återges i sin helhet:

”Sverige torde vara ensamt om, att i denna stora tid utan inre strider ha genomfört en reform, som viker plats åt oss bland världens demokratiska nationer. Vi ha all anledning vara stolta häröver, på samma gång vi hoppas och tro, att med maktens överflyttande i andra händer också skall följa det större ansvaret. Ansvaret för och omsorgen om ett fritt land och ett lyckligt folk.”

Annorlunda uttryckt, med demokrati följer också ett större ansvar för medborgarna. Lika mycket som de folkvalda har ett ansvar att företräda allmänintresset har medborgarna ett ansvar att förvalta sin rösträtt.

Så här precis hundra år efter införandet av den allmänna rösträtten i Sverige är detta något att ta fasta på än i dag, särskilt som populismens spöke hemsöker oss från alla håll.

Hotet mot den representativa demokratin finns i att anonyma väljare inte behöver ta ansvar för sina röster. Även om valhemligheten är viktig att bevara bör varje medborgare i själ och hjärta kunna stå upp för sitt val. Med stor frihet följer ett stort ansvar.