Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kebnekaises sydtopp har blivit lägre till följd av ett allt varmare klimat och nu är toppen inte längre högst i Sverige. Bild: Stockholms universitet

Mattias Karlsson: Mänsklig påverkan står på bergfast grund

Klimatförnekarnas argumentation är lika instabil som den smältande glaciären på Sydtoppen.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Sveriges högsta berg, Kebnekaise, består av två toppar, Nordtoppen och Sydtoppen. Det är den sydliga toppen som traditionellt har räknats som den högsta av de två.

Men eftersom Sydtoppen är täckt av en glaciär så varierar höjden från år till år på runt 2 100 meter över havet. Tar man helt bort snön på de två topparna är det Nordtoppen som är den högsta med ett fast berg upp till 2 097 meter över havet.

Under mer än ett decennium har Sydtoppen minskat i höjd till följd av en ökad avsmältning och sensommaren 2018 hände det som man befarat under en längre tid, för första gången är Nordtoppen Sveriges högsta topp. Förklaringen är ett allt varmare klimat till följd av en ökad halt av växthusgaser i atmosfären. Kampen mellan Kebnekaises två toppar är en bild över vad som håller på att hända med det globala klimatet.

I takt med att halten av koldioxid ökar i atmosfären återkommer ofta påståendet att det är bra för växtligheten. I växternas fotosyntes är koldioxiden helt avgörande så det måste väl vara ett korrekt påstående, eller? Nja, inte riktigt. Eller snarare det beror på. Och med en global ökning av koldioxidhalten stämmer det inte alls.

I fotosyntesen omvandlar växterna koldioxid och vatten till syre och kolhydrater med hjälp av energi från solljuset. Ökar mängden koldioxid borde ju rimligen denna process förbättras. Och så är det, men bara till en viss del. Som Dagens Nyheter rapporterade i helgen fungerar detta i ett växthus där förhållandena kan vara optimala.

”Om vi ger [växterna] mer koldioxid utan att de har tillräckligt med vatten och näring så kan inte fotosyntesen gå fortare”, säger Elliott Campbell vid institutionen för miljövetenskap vid University of California till tidningen till tidningen (DN 28/4).

Skulle koldioxidhalten öka ännu mer är risken dessutom stor att växtlighetens förmåga att binda koldioxid försämras, vilket skulle påskynda klimatförändringarna ytterligare.

Det finns många som tvivlar på att det är människan som ligger bakom det förändrade klimatet på jorden. På den punkten är vetenskapen närmast tvärsäker på sina slutsatser. Det är människan som genom ökade utsläpp av växthusgaser i atmosfären orsakar de klimatförändringar som nu sker. En ökad koldioxidhalt är dessutom varken bra för växtligheten eller livet på jorden.

Klimatförnekarnas argumentation är lika instabil som den smältande glaciären på Sydtoppen. I stället är det Nordtoppen som här får symbolisera den bergfasta grund som kunskapen om människans klimatpåverkan står på. Eller som man kan uttrycka det, sanningen som göms i snö kommer fram i tö.