Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
I den svenska skolan har alla elever inte lika möjligheter att klara skolgången.

 Bild: JESSICA GOW / TT
I den svenska skolan har alla elever inte lika möjligheter att klara skolgången. Bild: JESSICA GOW / TT

Mattias Karlsson: Mattias Karlsson: Kommunal skola är ett hot mot det svenska samhället

Så länge kommunerna har ansvaret för den svenska skolan är det inte möjligt att uppnå en likvärdig skola. Därför måste staten ta ett fastare grepp om skolan så att alla elever kan ges lika förutsättningar att lämna grundskolan med godkända betyg.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Sex kommuner och ett skolföretag tvingas betala tillbaka bidrag till staten på totalt 24 miljoner kronor, vilket Skolverket meddelade i förra veckan. Detta för att de har dragit ner på sina egna kostnader för skolundervisningen och därmed inte uppfyllt kraven för deras tilldelade statsbidrag för likvärdig skola.

Det är egentligen helt skevt, skolbarnen blir dubbelt drabbade av minskade resurser och indraget bidrag. Det visar med all tydlighet att kommunernas och friskolornas ansvar för den svenska skolan har nått vägs ände.

Statsbidraget för likvärdig skola infördes av den rödgröna regeringen förra året. För 2018 sköt regeringen då till totalt en miljard kronor till landets kommuner och privata skolhuvudmän, pengar som ska gå till att öka likvärdigheten i den svenska skolan. För 2019 bidraget har ökat till 3,5 miljarder kronor, och även om det inte är klart än kan det nästa år bli så mycket sex miljarder kronor till landets skolhuvudmän.

Det är ett betydande tillskott i en tid när skolans resurser i många kommuner blir allt mer ansträngda.

Det är kommunerna och skolföretagen som själva ansöker om bidraget för likvärdig skola. Det fördelas också olika inom landet; bidraget blir större ju högre andel som inte förväntas bli behöriga till gymnasiet.

När en kommun eller skolföretag väl får ta del av bidraget är de sedan väldigt fria att använda de extra resurserna som de vill. Men det finns en viktig motprestation, de får inte samtidigt skära ner på resurserna för personal i förskoleklass samt för undervisning och elevhälsa i grundskolan.

Vid en närmare granskning har alltså Skolverket nu kommit fram till att sex kommuner, Eda, Eskilstuna, Gotland, Huddinge, Luleå och Mörbylånga, tillsammans med skolföretaget Alm Education AB, som driver den muslimska friskolan Cordoba International School, är återbetalningsskyldiga.

Skolverkets första granskning omfattande bara åtta huvudmän och den åttonde, Linköpings kommun, fick inget krav på att betala tillbaka sitt bidrag.

Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten vid Skolverket, säger till TT att man nu håller på att bygga upp en kontrollprocess och ska granska ytterligare 30 skolhuvudmän i år.

”Vi har alltså valt att börja ganska smått, men skulle det visa sig att dessa också har sänkt sina egna kostnader får vi ta ställning till om vi ska kontrollera ännu fler”, säger Andreas Spång (TT 27/6).

Det är ett mycket viktigt initiativ från Skolverket, men det räcker inte på långa vägar.

En likvärdig skola där alla barn ska ges samma möjlighet att klara skolgången är en grundläggande målsättning för den svenska skolan. Oavsett var en elev börjar skola eller dess sociala bakgrund ska den ges lika förutsättningar att gå ut grundskolan med godkända betyg.

För att klara detta måste skola kompensera och skjuta till mer resurser där behoven är stora.

Det handlar inte om att alla skolor i Sverige ska se likadana ut, utan de ska ha lika möjligheter. Det är själva innebörden med en likvärdig skola. Ändå finns det uppenbara problem att uppnå detta i praktiken så länge som skolan i grunden är ett kommunalt ansvar.

I januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna ingår att utreda hur staten åter kan ta över huvudmannaskapet för skolan. Den utredningen borde få högsta prioritet.

Ju längre skolan är ett kommunalt ansvar, desto större blir skillnaderna mellan skolorna i landet. Det hotar på sikt den så viktiga sammanhållningen i samhället.