Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Från väderprognoser till Europaparlamentet. Pär Holmgren kan nu gå från ord till handling i sin nya roll som EU-parlamentariker. Bild: Fredrik Persson / TT

Mattias Karlsson: Klimatdebatten måste bli hetare – inte klimatet

Klimatfrågan har blivit allt viktigare inom det europeiska samarbetet. Men det krävs mer handling och konkreta åtgärder för att verkligen hejda den globala uppvärmningen.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Klimat- och miljöproblem känner inte av några gränser. Det är en sanning som verkligen tål att upprepas om och om igen. Ett lands utsläpp av växthusgaser eller miljöfarliga ämnen kan få en påverkan långt utanför nationsgränserna. För att göra något åt detta krävs det samarbete mellan länder. Allra helst på en global nivå.

Det europeiska samarbetet inom EU borde därför vara skräddarsytt för att lösa de globala klimatutmaningarna. Sverige, som ligger långt framme i klimatarbetet, kan i det sammanhanget både vara en förebild och pådrivande i EU-arbetet.

I det nya EU-parlament som valdes i vårens EU-val är det många nykomlingar. För Sveriges del är hela 16 av totalt 20 ledamöter nya ansikten i parlamentet. Att klimatet är en högt prioriterad fråga för de svenska ledamöterna förstår man av att sex av dem sitter i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedels- säkerhet, som är det utskott som framför allt ansvarar för klimatfrågorna inom EU.

En av de svenska ledamöter som sitter i klimatutskottet är miljöpartisten Pär Holmgren. För många är han mer känd som tv-meteorolog på SVT under 1990-talet och en bra bit in på 2000-talet. Men sedan mer än tio år tillbaka har han i stället ägnat mycket tid och arbete åt att informera och upplysa om den klimatkris som är ett faktum och som människan har orsakat.

På plats i veckan i EU-parlamentet i Strasbourg, fick ledarsidan en intervju med Pär Holmgren, och han är både hoppfull och pessimistisk inför sitt nya uppdrag. Han tycker att det finns en positiv trend i klimatdebatten och att det finns i ett engagemang i dag som inte alls fanns för tio, tjugo år sedan. Men han ger också uttryck för en viss uppgivenhet inför okunskapen som många EU-parlamentariker har om klimatkrisen.

”Man slänger ur sig en massa termer och som i mina öron ibland låter som floskler. Man pratar om 1,5-gradersmålet, att Europa ska vara ledande, och oj vad duktiga vi är. Men sen när man väl tittar på innehållet i de olika politiska förslag som kommer är det uppenbart att de inte är tillräckliga”, säger Pär Holmgren.

Den gröna gruppen, som Pär Holmgren tillhör, har under hösten varit mycket tuff mot EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen, och krävt att hon ska prioritera klimatarbetet inom unionen. von der Leyen har också lovat att hon under sina första hundra dagar som kommissionsordförande ska lägga fram ett förslag till en ny klimatlag. Men Pär Holmgren uttrycker en oro över att det inte räcker.

”Det låter ju jättebra. Men om hon då lägger grunden till en klimatlag som egentligen inte flyttar samhället tillräckligt fort så kan det bli en bromskloss i stället. Det kan också bli att kommissionen kidnappar de här begreppen som vi i den gröna gruppen har försökt att fylla med annat innehåll tidigare”, säger han.

Under veckans sammanträde i Strasbourg var klimatkrisen ämnet i en debatt i parlamentets stora plenisal. Det var en intressant debatt på många sätt, framför allt genom att den gav uttryck för vitt skilda ställningstaganden om klimatkrisen.

Ledamöterna från nationalistiska och högerpopulistiska grupperingar var så klart mest kritiska till att världen verkligen står inför en klimatkris. Sedan var det en glidande skala från höger till vänster i hur radikala man vill vara i att ställa om till ett fossilfritt samhälle.

Den gröna gruppen, där svenska Miljöpartiet ingår, är den grupp vars ledamöter är mest tydliga med att det krävs handling nu.

”Vi kan fortfarande lyckas med Parisavtalet. Vi får inte ge upp. Men det kräver verkligen att vi som är valda i Europaparlamentet under de här fem åren gör allt vi kan”, sa Pär Holmgren i sitt anförande i klimatdebatten.

EU borde vara den naturliga arenan för att lösa de klimatutmaningar som Europa, och även världen, står inför. Ändå finns det ett problem, och det handlar om hur unionen fungerar när den kommer till ett beslut.

Såsom EU är uppbyggt med en kommission som lägger fram lagförslag och två olika kammare, det folkvalda EU-parlamentet och det Europeiska rådet, behövs det stor enighet och kompromisser på många olika nivåer för att igenom nya lagar som gäller i hela EU.

Inte sällan är det den minsta gemensamma nämnaren, det som alla medlemsländer och EU-politiker kan ställa sig bakom, som också blir verklighet. Men för klimatets skull räcker inte det.

Annorlunda uttryckt. Den globala medeltemperaturen får inte stiga mer, men klimatdebatten måste bli hetare för att fina ord ska bli till konkret handling. Vi måste helt enkelt agera som att vårt hus är i brand. Och det gäller inte minst för EU-parlamentarikerna i Strasbourg och Bryssel.