I drygt två veckor har den svenska klimataktivisten Greta Thunberg varit i USA. Hennes besök i landet har fått stor uppmärksamhet och på fredagen kom hon till Washington för att genomföra en klimatstrejk utanför Vita huset.
I veckan gästade hon tv-programmet ”The Daily Show” där hon intervjuades av programledaren Trevor Noah.
”Här känns det som att den globala uppvärmningen diskuteras som något att tro på eller inte tro på, medan där jag kommer från är det snarare ett faktum”, sa Greta Thunberg enligt Dagens Nyheter (12/9).
Mellan Europa och USA finns det troligen en skillnad i hur man ser på den globala uppvärmningen och klimatförändringar. Givetvis finns det många klimatförnekare på denna sidan av Atlanten, men med en president som inte tror på att människan har orsakat den globala uppvärmningen är det förståeligt att frågan splittrar USA:s befolkning.
Sedan Donald Trump blev USA:s president har han och hans administration konsekvent förnekat klimatförändringarna och avlövat myndigheter som arbetar med miljö- och klimatfrågor. Internationellt har USA också lämnat Paris-avtalet som ett få länder i hela världen.
Men även i USA håller opinionen på att vända och allt fler unga anser nu att klimat och miljö är viktiga frågor. Det kanske inte är så konstigt eftersom det handlar om deras egen framtid. Utmaningen för det republikanska partiet är hur man ska kunna vinna presidentvalet om allt fler anser att klimatfrågan är viktig.
Sett i det ljuset finns det faktiskt hopp om att till och med Donald Trump inför valet nästa år faktiskt svänger i sin inställning till den globala uppvärmningen för att ha en chans att bli återvald.
Men om Donald Trump skulle ändra sig och erkänna att klimatet förändras och att människan är orsaken till det, skulle allt vara frid och fröjd då? Nej, tyvärr inte. Att erkänna klimatförändringar räcker inte, det måste till konstruktiva lösningar på hur samhället kan ställas om till att bli mer hållbart. Där finns det mycket kvar att önska av Donald Trump.
Inom den yttersta högern finns det en trend att erkänna klimatförändringar och samtidigt förespråka radikala åtgärder för att komma till rätta med de globala problemen. Två terrordåd under året har också utförts av personer som företräder den här ideologin som kallas för ”ekofascism”.
Innan en terrorist i början av augusti sköt ihjäl 22 personer och skadade än fler i ett dåd i El Paso i Texas, lade han upp ett manifest på nätet där han beskrev sina motiv till dådet. Förutom att han skyllde attacken på ”de spansktalades invasion av Texas” och den förestående utrensningen av den vita befolkningen i USA, menade han att världen kan bli mer hållbar om man kan göra sig av med mer människor och gav därmed uttryck för en ekofascistisk ideologi.
Skytten i El Paso hävdade att han inspirerats av terrordådet i Christchurch på Nya Zeeland tidigare i år då en terrorist sköt ihjäl 51 personer vid två moskéer. I grunden hade terroristen i Christchurch rasistiska och antimuslimska motiv, men han kallade sig själv också för ekofascist i ett manifest som han efterlämnade sig.
Ett kännetecknande drag inom ekofascismen är vurmen för naturen och dess bevarande, och att man måste skydda den egna befolkningen från demografiska förändringar. Likheterna med den nazistiska ideologin under 1930-talets Tyskland är stora.
Ett vanligt så kallat ”meme” bland ekofascister och inom extremhögern är ”save trees, not refugees”, som väl sammanfattar vad de står för.
I och med att Donald Trump gjort rasistiska utfall mot invandrare, är risken uppenbar att han på sikt anammar ekofascismens retorik.
Om man vänder blicken mot Sverige finns det även orosmoln här. Den dagen då Sverigedemokraterna accepterar att klimatförändringarna är på riktigt och att det är människan har orsakat dem, lär partiet och dess företrädare knappast bli vänligt inställda till ett mångkulturellt samhälle.
Tvärtom, för SD finns det alltid någon annan att skylla på om nationen och dess befolkning är i fara, särskilt om ett förvärrat klimat leder till fler flyktingar i världen.
Skyddandet av den egna befolkningen är ett kännetecken för ekofascismen, och i dess namn är varken befolkningsbegränsningar eller rena folkmord några hinder om en nation skulle drabbas av allvarliga klimatkriser. Där är så klart Sverigedemokraterna inte i dag, men deras ideologi pekar faktiskt i den riktningen.
Den som i dag kämpar för att sprida kunskap om att klimatkrisen är på riktigt gör ett viktigt arbete. Men det får inte stanna vid det.
Det räcker inte att övertyga sina meningsmotståndare, det gäller också att hitta konstruktiva vägar till hur dagens samhälle kan ställas om till att bli mer hållbart och klimatvänligt. Risken är annars stor att mänskligheten tar till enkla lösningar. Det har prövats förr, och med ett förödande resultat.
Därför är det viktigt att demokratin och dess företrädare i alla lägen bekämpar eko- fascismen. Oavsett om det är en Trump eller en Åkesson.
