Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Elden slukade stora delar av medeltidskatedralen Notre-Dame. Bild: Michel Euler

Mattias Karlsson: Mattias Karlsson: I Notre-Dames aska finns fröet till en ny civilisation

Vår civilisation finns inte i de kända byggnader som vi omger oss med.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

"Vad är civilisation? Jag vet inte, jag kan inte definiera det i abstrakta termer. Men jag tror att jag kan känna igen det när jag ser det, och jag ser på det nu.”

Så säger konsthistorikern Kenneth Clarke i inledningen av tv-serien ”Civilisation” från 1969, samtidigt som han vänder sig om och tittar över floden Seine, mot Notre-Dame.

Det är en ikonisk vy i Paris, siluetten av katedralen Notre-Dame. Så när den historiska byggnaden eldhärjades på måndagskvällen blev reaktionerna mycket starka. Från Paris gator, Frankrike och övriga världen uttrycktes förfäran och uppgivenhet inför åsynen av de enorma eldflammor från katedralens tak. Det är helt enkelt en sorglig händelse.

På tisdagsförmiddagen meddelades att elden var helt släckt. Då hade huvudspiran och större delar av taket helt kollapsat. Visserligen hade de två huvudtornen klarat sig, men det lär ta lång tid innan omfattningen av elden är helt klarlagd.

Notre Dame är en historisk byggnad med anor från 1100-talet. Katedralen har med andra ord sett hur staden Paris har utvecklats genom århundradena. Trots tider av stor oro som två revolutioner och två världskrig, har Notre-Dame klarat sig.

Därför är det något ironiskt att kyrkan eldhärjas i en tid som präglas av fred och stabilitet. Men ett stabilt samhälle kan faktiskt vara förgängligt på ett förrädiskt sätt.

I den klassiska tv-dokumentären "Civilisation" berättar Kenneth Clarke om den västerländska civilisations vagga och utveckling från den mörka medeltiden och framåt. Notre-Dame får i första avsnittets inledning symbolisera hur civilisationen, så som vi känner den, efter romarrikets fall kunde börja spira på nytt efter århundraden av förfall.

Vilka är då civilisationens fiender? Svaret är tämligen enkelt, det är rädsla, rädslan för krig, rädslan för invasion, rädslan för epidemier. Rädslan inför framtiden innebär att det inte är lönt att uppföra nya byggnader eller plantera träd, menar Kenneth Clarke.

Efter beskedet om branden i Notre-Dame ställde Frankrikes president Emmanuel Macron in ett planerat tv-tal och begav sig till katedralen. Inför en skara journalister meddelade han där att Notre-Dame ska byggas upp igen. På tisdagen kom också besked om en rad generösa bidrag till återuppbyggnaden. Det känns hoppfullt.

Vår civilisation finns inte i de kända byggnader som vi omger oss med. Civilisation är i stället ett hopp om framtiden, att människan har en vilja att bygga upp det som blivit förstört.

I askan från Notre-Dame finns inte bara grunden till vår civilisation utan även fröet till en ny.