På tisdagen meddelade regeringen att den svenska OS-kandidaturen nu får den nödvändiga säkerhetsgarantin. Det innebär att Svenska olympiska kommittén (SOK) senast på fredag den 12 april kan lämna in den definitiva ansökan. Den 24 juni avgör Internationella olympiska kommittén (IOK) om Stockholm-Åre eller Milano-Cortina i Italien får arrangera vinter-OS och Paralympics 2026.
Med bara två kandidater kvar är chansen – eller snarare risken – nu stor att Sverige får sitt första olympiska spel på över 100 år.
Idrottsminister Amanda Lind (MP) var givetvis glad över att meddela att regeringen nu ställer sig bakom den svenska OS-ansökan.
”Det vore fantastiskt för Sverige om det blev ett olympiskt spel. Det skulle väcka rörelseglädjen för många”, säger hon till TV4, och tillägger att Sverige kan visa hur man kan genomföra ett OS på ett så hållbart och klimatsmart sätt.
Rörelseglädje och klimatsmarta spel. Det kan väl ingen vara emot? Jo, det finns annan sida av myntet, olympiska spel kostar pengar, mycket pengar.
De två senaste spelen i Rio 2016 och i sydkoreanska Pyeongchang förra vintern blev rejäla förlustaffärer. Skräckexemplet är OS i ryska Sotji 2014 som blev fem gånger dyrare än planerat och där slutnotan landade på runt 320 miljarder kronor.
Den svenska OS-ansökan har en betydligt blygsammare budget på drygt 13 miljarder kronor där IOK finansierar cirka 9 miljarder kronor. Resterande del är tänkt att komma från privata samarbetspartners och från biljettförsäljning.
Finansminister Magdalena Andersson (S) lovar också dyrt och heligt att ett OS i Sverige inte kommer att kosta skattebetalarna något.
”Vi ger ju inga ekonomiska garantier överhuvudtaget till Svenska olympiska kommittén”, säger hon till TT, och tillägger att det är SOK som är ekonomiskt ansvarig för spelen.
Men finansministern utesluter dock inte att det kan komma extra kostnader i form av polisbevakning.
Det är bra att spelen i Sverige ska ha en decentraliserad struktur, det vill säga att tävlingarna ska vara utspridda på flera orter, Stockholm, Östersund, Åre och Falun. Det medför att man i så hög grad som möjligt kan utnyttja redan befintliga anläggningar. Utöver det ska delar av spelen förläggas utomlands, som tävlingarna i bob och rodel, vilket visar att man gör allvar av planerna på att hålla nere kostnaderna.
Men det finns ändå stora farhågor om att budgeten är väl snålt tilltagen. Tommy Andersson, som är professor i turismekonomi på Göteborgs universitet, har tidigare sagt att budgetkalkyler för OS är orealistiska.
”Det är så himla onödigt att det alltid bluffas fram en minimibudget som aldrig hålls. Dessutom räknas de framtida intäkterna för högt, enbart för att kunna visa på plus”, sa han till TT i höstas.
I den allmänna OS-yran är det viktigt att hålla huvudet kallt. Dra lärdom av historien och lyssna på experterna.
När OS-kampen avgörs i schweiziska Lausanne den 24 juni gäller det att inte hoppas för mycket på Sverige. Då kan OS-grundaren Pierre de Coubertins motto komma väl till pass: ”Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl”.
En silverplats för Stockholm kan vara guld värt för Sverige.
