Natten till fredagen drog ett omfattande lågtryck från de brittiska öarna in över Sverige och orsakade en stormig avslutning på veckan. Så rapporterade TT med anledning av den hårda vind som södra Sverige drabbades av under fredagen.
Det är inte ovanligt att lågtryck rullar in västerifrån, ändå är det brittiska lågtrycket en påminnelse om att väder och vind inte känner av några nationsgränser.
Det är inte bara vädret som stormar i Europa. Just nu råder det vad som kan kallas för milt kaos vad gäller Brexit, det vill säga Storbritanniens utträde från EU.
Den 26 maj är det val till Europaparlamentet och den svenska valrörelsen håller så sakteliga på att ta form. För att göra en kort sammanfattning av läget inför EU-valet så pekar allt på att det nya Europaparlamentet blir mer fragmentiserat än tidigare då framför allt högernationalistiska partier kommer att gå fram på bred front.
Även om det finns inneboende svårigheter för nationalistiska partier att samarbeta på EU-nivå har de ofta en sak gemensamt, det vill inte att EU ska få mer makt utan mindre. Ett ökat motstånd mot EU och dess grundläggande värderingar kan ställa unionen inför svåra utmaningar under den kommande mandatperioden. Men innan valet kommer EU att genomgå en annan stor och akut prövning, Brexit.
Den yttersta konsekvensen av att minska unionens makt är helt enkelt att lämna samarbetet. Det är också vad det brittiska folket beslutade om i en folkomröstning i juni 2016.
Efter den brittiska folkomröstningen har det pågått intensiva förhandlingar mellan EU och Storbritannien. Ett avtal som reglerar en övergångsperiod under två år presenterades i oktober förra året och har godkänts av EU:s medlemsländer. Därefter har den brittiska regeringen med premiärminister Thersea May stött på rejäla problem. Efter ett svidande nederlag i december, då det brittiska underhuset sade nej till utträdesavtalet, har det inte hänt mycket.
Med bara veckor kvar till utträdet börjar tiden på allvar att rinna ut. Till synes har britterna tre alternativ att ta ställning till. Antingen att godkänna det framförhandlade avtalet, be om mer tid eller att lämna EU utan något avtal, en så kallad hård Brexit. Det är det sista alternativet som få vill ha, men som blir verklighet natten till den 29 mars om man inte kommer överens i det brittiska underhuset.
Från en dag till annan lämnar då Storbritannien EU:s inre marknad med allt vad det innebär med nya tullar och begränsningar i rörligheten till och från landet. Dessutom blir det en hård gräns mellan Irland och Nordirland vilket kan innebära att forna konflikter blossar upp.
Givetvis skulle en hård Brexit drabba EU:s kvarvarande 27 medlemsländer allvarligt, men hårdast blir smällen för Storbritannien. På kort tid lär det brittiska pundet störtdyka och många utländska företag kommer att lämna landet.
Bollen ligger nu bokstavligen hos den brittiska regeringen medan avgörandet sker i det brittiska underhuset. Där kan i nästa vecka tre olika omröstningar äga rum. Först har det brittiska parlamentet att på nytt ta ställning till att godkänna det framförhandlade utträdesavtalet med EU. Misslyckas det ska parlamentet därefter rösta om att lämna EU utan ett avtal den 29 mars. Blir det nej där också har Theresa May lovat en omröstning om att förlänga förhandlingstiden med EU.
På fredagen höll May ett tal där hon i en sista desperat uppmaning till de brittiska parlamentsledamöterna vädjade om att godkänna avtalet.
”Vi kanske aldrig träder ur. Det enda vi då kan veta säkert är att det blir en fortsatt osäkerhet”, sa Theresa May.
För den vanlige britten har turerna kring Brexit blivit så komplicerade att många inte längre orkar hänga med i vad som nu gäller.
Det är ett rejält dödläge. Från EU:s sida är det ytterst oklart hur man kan hjälpa Storbritannien. Man är också tydlig med att det inte går att riva upp det framförhandlade avtalet eftersom det skulle innebära att man öppnar Pandoras ask och allt i avtalet kan ifrågasättas. En ytterligare tidsfrist är också problematisk eftersom man från EU:s sida inte vet vad det skulle innebära.
De kommande veckorna kommer att bli historiska oavsett utgång. När Storbritannien lämnar den Europeiska unionen, vilket allt tyder på, kommer de kortsiktiga konsekvenserna främst att drabba den brittiska ekonomin. Men på längre sikt finns det större problem än så.
Det finns mycket på vår planet som inte känner av nationsgränser, som väder och klimat. När människan är orsaken till ett förändrat klimat finns lösningen också hos människan att genomföra de nödvändiga förändringarna. Detta kan inte ske genom att land efter land sköter sitt. Åtgärderna måste ske på en övergripande nivå. Där har den Europeiska unionen en mycket viktig roll att spela på en global arena.
Globala problem som klimatförändringarna kräver helt enkelt globala lösningar. I det avseendet är Brexit är helt fel väg att gå för Storbritannien. Det är inte mindre av europeiskt samarbete som Europa behöver utan mer.
