Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vård tar tid. Det går inte att spara pengar i vården genom att personalen springer snabbare. Bild: Stefan Bennhage

Mattias Karlsson: Framtidens välfärd kommer att kräva fler skattehöjningar

De borgerliga regionpolitikerna var inte ärliga mot väljarna om de utmaningar som väntar den halländska hälso- och sjukvården. Nästa års skattehöjning lär följas av fler.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

Ska man ljuga för väljarna i valrörelsen? Nej! Rakryggat yppa sanningen? Ja!

Det borde så klart varje politiker tänka i en valrörelse. Men så är det inte alltid, väljare vill sällan ta till sig de dåliga nyheterna och lägger i stället ofta sin röst på den som har de bästa löftena. Och denna logik måste politikerna förhålla sig till för att överhuvudtaget få väljarnas förtroende.

När den borgerliga alliansen i Region Halland på onsdagen presenterade sin budget för nästa år var det en nyhet som verkligen stack ut, en höjning av landstingsskatten på 58 öre,

I och med att de fyra partierna, M, C, KD och L, har egen majoritet lär förslaget också blir verklighet när regionfullmäktige tar budgeten för 2020.

Ser man tillbaka på valrörelsen och de vallöften som de fyra partierna då gick till val på var det ingen som talade om en skattehöjning. I stället var det ett genomgående tema från näst intill alla partier att en höjning av skatten inte var aktuell. Frågan är alltså, vad har hänt på åtta månader? Och inte minst, vad har hänt sedan regionfullmäktige tog budgeten för 2019 och där röstade ner ett förslag från Vänsterpartiet om att höja skatten?

Regionens skattehöjning visar med all tydlighet att den borgerliga alliansen inte var helt ärlig.

”Vi kan inte springa snabbare.” Detta påstående upprepades ett antal gånger under onsdagens presskonferens där de fyra region- råden från majoriteten presenterade sitt budgetförslag för nästa år.

Regionstyrelsens ordförande Mikaela Waltersson (M) inledde presskonferensen med att konstatera att behovet av välfärd ökar, framför allt för att befolkningen i Halland växer och de äldre blir fler.

Därefter levererade Waltersson den bärande nyheten, skatten ska alltså höjas med 58 öre per intjänad hundralapp. Skattehöjningen kommer i runda slänga innebära nära en halvmiljard kronor extra i regionens budget, pengar som kommer att läggas som ett generellt påslag på de olika verksamheterna utifrån två kriterier, befolkningsökning och vårdtyngd.

Den borgerliga alliansen i Region Halland vill sätta bilden av att regionens kostnadsutveckling är oundviklig – och den är inte fel. Andelen äldre i befolkningen kommer att öka det närmaste decenniet samtidigt som kostnaden för läkemedel och avancerade behandlingar går upp. Då måste det helt enkelt till mer resurser.

Men det finns en annan sida av myntet. Den handlar om att välfärden, som är mycket personalintensiv, har svårare än andra sektorer i samhället att hålla nere kostnadsutvecklingen. Det går liksom inte att springa snabbare i sjukvården för att på den vägen spara pengar.

Givetvis måste hälso- och sjukvården hela tiden ha krav på sig att bli så effektiv som möjligt, på sikt är det nämligen ohållbart att hela tiden höja skatten så fort man ställs inför ett underskott.

Men det hade varit klädsamt att politikerna, både till höger och vänster, är mer ärliga gentemot väljarna om hur framtidens välfärd ska kunna finansieras. Och för att i framtiden klara dagens välfärdsambitioner lär det krävas ett högre skatteuttag. Den sanningen måste väljarna få höra.