Den så kallade upplysningen växte fram som en intellektuell rörelse under 1700-talet i spåren av naturvetenskapliga landvinningar på 1500- och 1600-talen.
Centralt för upplysningen var att man satte människan och hennes förnuft i centrum. Detta skedde inte minst som en reaktion mot religionens makt över individen. Nu skulle individen befrias från vidskepelse och övertro, menade upplysningens företrädare.
Upplysningens idéer om människan överlevde in i nästa århundrade då de första ideologierna växte fram, inte minst liberalismen som betonar individens fri- och rättigheter.
Sedan dess har demokrati och idén om alla människors lika värden, haft en stor framgång i världen. Förvisso inte överallt, men ändå, det är fler länder i världen som räknas som demokratiska än som inte är det.
Kanske är vår tid också mogen för ett nytt idémässigt skifte. Fortfarande är det viktigt att lyfta fram individens frihet och hennes förnuft, men nu måste den sättas i en kontext där mänskligheten har en så stor påverkan på planeten att hennes samlade aktiviteter påverkar allt liv genom den globala uppvärmningen.
För att tala klarspråk, all den vetenskapliga kunskap som finns om klimatet måste leda till handling, det vill säga att de fossila energikällorna fasas ut och utsläppen av växthusgaser minskar kraftigt.
Under den gångna veckan har klimatet verkligen varit en het global fråga. Den så kallade klimatveckan inleddes förra fredagen med klimatdemonstrationer över hela världen med en slags final i New York där den svenska klimataktivisten Greta Thunberg höll ett tal inför hundratusentals demonstranter.
Som om detta inte var nog så satte Greta ytterligare prägel på den globala scenen med sitt tal i måndags på FN:s klimattoppmöte, ett tal verkligen etsade fast sig hos åhörarna när hon med både ilska och frustration riktade sig direkt till världsledarna med orden:
” You have stolen my dreams and my childhood with your empty words”.
Lägg därtill det uppmärksammade mötet mellan Greta Thunberg och USA:s president Donald Trump som fångades av en tv-kamera inne i FN-huset, och man förstår varför hon och hela den unga klimatrörelsen fick ett enormt genomslag. Man är aldrig för liten för att göra stor skillnad, som Greta Thunberg har sagt.
Som en final på klimatveckan genomfördes på fredagen tusentals demonstrationer i hela världen, så även i Halmstad. Vid 15-tiden samlades cirka 350 klimataktivister på Stora torg och gick sedan en marsch genom centrum. En kvinna med megafon blev tongivande för demonstrationståget.
”Vad ska vi göra?”, ropade hon. ”Rädda klimatet”, skanderade klimataktivisterna. ”När?” ”Nu, nu, nu”, svarade tåget. Det sammanfattar budskapet från fredagens klimatmanifestation i Halmstad.
Den globala klimatveckan har varit bra. Den har satt fokus på den så viktiga grundfrågan, ingen ska behöver tvivla på att det är människan som ligger bakom de klimatförändringar som nu är en realitet.
Blickar man tillbaka bara tio år, till FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn, fanns inte det medvetandet fullt ut. Resultatet blev också en besvikelse utan några bindande löften om att minska de globala utsläppen.
Men trots en ökad medvetenhet finns det fortfarande stora problem och utmaningar att tackla, med nuvarande utsläpp kommer den globala temperaturen att öka obönhörligen, med stigande havsnivåer som följd.
Upplysningen drevs fram av vetenskapliga och teknologiska framsteg. Den framtid vi har framför oss lär i första hand påverkas av klimatförändringar. Frågan alla borde ställa sig är, ska vi agera nu eller senare? Det är ett vägval som kommer att få en stor påverkan på framtiden, alldeles oavsett om vi gör ett aktivt eller passivt val.
Valet borde vara givet. Den upplysning som nu sker i frågan om klimatet, då allt fler förstår hur allvarligt läget är, måste övergå i ett uppvaknande som innebär att ord blir handling. Där är vi inte i dag – men vi borde ta det steget.
