Den tyske kristdemokraten Manfred Weber tippas att bli EU-kommissionens nya ordförande.
Den tyske kristdemokraten Manfred Weber tippas att bli EU-kommissionens nya ordförande. Bild: Olivier Matthys

Mattias Karlsson: Ett mer liberalt och grönt Europa väntar

Trots att det blåser EU-skeptiska vindar genom Europa är det liberaler och de gröna som skördar stora framgångar. Det bådar gott för unionens framtid. Följ med på resan från de enskilda valdistrikten i de halländska kommunerna till EU:s centrum i Bryssel där kampen om ordförandeposten EU-kommissionen nu ska avgöras.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Valet till Europaparlamentet genomfördes från den 23 till den 26 maj i totalt 28 medlemsländer. Den definitiva räkningen av rösterna pågår, men redan nu finns det ett preliminärt resultat.

Låt oss börja från grunden, från den lokala nivån till den nationella, och därefter till det nya Europaparlamentet. Varje röst räknas, men det är bara en person kan bli ordförande för den nya EU-kommissionen. Vem kommer det att bli? Låt oss följa rösternas väg från Hylte, Laholm och Halmstad till EU-parlamentet i Bryssel och Strasbourg, och därefter staka ut unionens väg den kommande mandatperioden.

En valturné genom södra Halland ger detta första resultat. I Hylte kommun röstade runt hälften av de röstberättigade, 49,5 procent för att vara exakt. Det är en rejäl ökning jämfört med förra EU-valet. Valets stora vinnare i kommunen blev Sverigedemokraterna som fick 23,4 procent av rösterna, vilken är en uppgång med drygt 8 procentenheter.

ANNONS

Socialdemokraterna är fortfarande största parti i kommunen med 25,7 procent men tappar stort, 4,4 procentenheter. I övrigt var det mindre förändringar bland partierna, förutom att Liberalerna blev EU-valets största förlorare i Hylte, partiet tappade från 7,7 procent i EU-valet 2014 till 2 procent det här valet. Där kan man tala om att rikstrenden haft en stor påverkan på Liberalerna i Hylte.

I Laholms kommun blev Sverigedemokraterna inte bara valets stora vinnare utan även det parti som fick flest röster, 24 procent. Partiet ökade 8,3 procentenheter sedan EU-valet 2014. Bryter man ner SD:s framgångar i kommunen ser man en tydlig trend, partiet har gått starkast utanför de mer centrala delarna av kommunen, som i Hishult, Våxtorp och Tjärby. Det här speglar en växande konflikt mellan stad och landsbygd.

Socialdemokraterna blev näst största parti i Laholm med 19,1 procent vilket är i linje med förra valet, medan Miljöpartiet backade från 12,1 procent till 7,7 procent.

Även i Laholm drabbades Liberalerna av en kollaps och backade med 6,7 procentenheter till 2,9 procent. Den borgerliga vinnaren är i stället Kristdemokraterna som gick fram med 4,4 procentenheter till 10,4 procent. Värt att notera är att Moderaterna med sina 16,1 procent av rösterna blev större än Centerpartiet som fick 14,7 procent.

ANNONS

Valdeltagandet i Laholm gick fram kraftigt, med hela 7,9 procentenheter till 52,3 procent.

Även i Halmstads kommun är valets vinnare och förlorare Sverigedemokraterna och Liberalerna. SD ökar 6,2 procentenheter till 16,3 procent medan L tappar lika mycket ner till 3,6 procent.

Socialdemokraterna blev största parti i Halmstad med var fjärde röst. M, C och KD gick framåt medan MP tappade brett, från 15,1 till 10 procent. I kommunen ökade valdeltagandet från 49 procent till 52,6 procent. Detta är dock preliminära siffror och troligen kommer andelen som röstade att stiga något när alla röster är räknade.

Ska man sammanfatta EU-valet i Hallands län är det en liknande trend som utkristalliseras, att SD är valets största vinnare. Utöver det går även M, KD och C framåt medan L gör ett rejält magplask och tappar 7,2 procentenheter till 3,7 procent. MP gör också ett dåligt val i Halland och tappar var tredje väljare och landar strax under 10 procent.

S är fortfarande största parti i Halland med en knapp marginal till M. Vänsterpartiet ligger på nästan samma nivå som valet för fem år sedan på 3,9 procent.

I EU-valet i Sverige räknas alla röster ihop i en enda valkrets. Det är alltså fördelningen av rösterna på nationell nivå som avgör vem som blir landets 20 nya ledamöter i Europaparlamentet. Därför har rösterna i de halländska kommunerna inte en avgörande roll, men de säger ändå något om trenden på nationell nivå.

ANNONS

Som väntat gick också SD fram kraftigt i Sverige och fick totalt 15,4 procent och kan därmed skicka totalt tre företrädare till EU-parlamentet. Socialdemokraterna tappade marginellt och behåller därmed sina fem parlamentariker medan Moderaterna gör ett ovanligt starkt val och kan skicka totalt fyra politiker till Bryssel, vilket är ett mandat mer än i dag.

En liknande framgång har även C och KD som också kan skicka ytterligare en företrädare, vilket innebär att de två partierna därmed får vars två EU-parlamentariker.

Den stora nagelbitaren var om Liberalerna skulle klara spärren till parlamentet. Det lyckades man precis med, och partiet får därmed en ledamot i EU-parlamentet, men det är också en mindre än i dag.

Den stora förloraren i det svenska EU-valet är Miljöpartiet som tappar två av sina fyra platser i parlamentet.

Men hur valet gick i Sverige är inte avgörande för hur det nya EU-parlamentet kommer att se ut. Totalt har Sverige 20 mandat av Europa- parlamentets 751 platser.

I EU är ensam sannerligen inte stark, och det gäller särskilt tydligt i Europaparlamentet. Där är det stora partigrupperingar som avgör vem som kommer att leda nästa EU-kommission. En tidig slutsats av årets EU-val är att de två största grupperna, konservativa och kristdemokratiska EPP och socialdemokratiska S&D, tillsammans inte får egen majoritet.

ANNONS

Även om de två grupperna i mångt och mycket inte delar samma politik har de i alla fall mycket gemensamt i Europaparlamentet och har tillsammans bestämt mycket, till exempel vem som ska bli EU-kommissionens nya ordförande.

Trots ett stort nederlag är fortfarande EPP störst med preliminärt 180 mandat. Därefter kommer S&D som också tappar många platser och får 146 ledamöter i det nya parlamentet. I stället finns vinnaren i liberala Alde som går från 68 till 109 mandat, framför allt för att Emmanuel Macrons franska parti ansluter sig till den gruppen. Den gröna partigruppen går också fram och får totalt 69 mandat.

Visserligen har många EU-skeptiska partier haft framgångar i Europa men de har en sak gemensamt, de har svårt att samlas i större grupperingar. Därför kommer makten över EU även de kommande fem åren att finnas i de traditionella partigrupperingarna.

I och med att den konservativa partigruppen EPP fortfarande är störst lär också deras spitzenkandidat, tysken Manfred Weber, bli ny ordförande för EU-kommissionen. Men på vägen dit kommer Alde och De gröna att få ett stort inflytande. Därmed kommer troligen EU:s politik de närmaste fem år med största sannolikhet att präglas av just mer liberalism och mer grön politik.

ANNONS

Sverigedemokraterna har till det här valet släppt sitt krav på en folkomröstning om det svenska EU-medlemskapet, men är fortsatt ett mycket EU-skeptiskt parti som vill att så mycket som möjligt ska bestämmas på nationell nivå. SD:s partiledare Jimmie Åkesson må ha segerdansat på valnatten, men dagen efter har han och hans parti fått en rejäl baksmälla.

För att lösa framtidens stora utmaningar med klimatkrisen i spetsen är det just mer av EU, inte mindre, som behövs. Och när Europas väljare fått säga sitt är det också just det som lär bli verklighet.

ANNONS