I september 1962 slog boken ”Silent Spring” av marinbiologen Rachel Carson ner som en bomb i USA. Boken handlade om den stora användningen av kemiska bekämpningsmedel och hur de kom att förstöra naturen.
I bokens första kapitel tecknar Rachel Carson en idyllisk bild av en stad i hjärtat av Amerika ”där allt levande tycktes leva i harmoni”. Växter och djur frodas, inte minst fågellivet.
Men så händer något, en underlig farsot började spridas i trakten och inget var sig längre likt.
”En underlig stillhet ruvade över området. Fåglarna till exempel – vart hade de tagit vägen? Många talade om dem och funderade över dem, förvånade och oroliga. Fågelborden på gårdarna låg övergivna. De få fåglar man såg föreföll dödssjuka, darrade våldsamt och kunde inte flyga längre. Det var en vår utan röster.”
I boken beskriver Rachel Carson hur bland annat insektsgiftet DDT kan lagras i insekts- ätande djur och hur halterna av miljögifter stiger högre upp i näringskedjan tills att rovdjur får svårt att föröka sig och dör.
Den svenska översättningen av boken, ”Tyst vår”, fick också en mycket stor uppmärksamhet och satte även här igång en omfattande debatt om växtskyddets vara eller icke vara.
Rachel Carsons banbrytande bok kom att bli starten på den moderna miljörörelsen och rankas i dag som en av de viktigaste fackböckerna någonsin och den fick en stor påverkan. Redan i början av 1970-talet förbjöds användningen av DDT på åkrarna i Sverige.
Givetvis var det själva verkligheten som låg till grund till det stora genomslaget för ”Tyst vår”, den ohämmade användningen av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket. Men även Rachel Carsons poetiska språk hade en stor betydelse för bokens breda framgång.
1960-talets omfattande debatt om ”Tyst vår” kan med fördel överföras till vår tids klimatdebatt. Ett allvarligt problem kräver ett tydligt budskap – och handling.
I veckan presenterade tidningen ”Aktuell Hållbarhet” sin rankning av kommunernas miljöarbete. För tredje året i rad toppas listan välförtjänt av Helsingborgs kommun. Rankningen bygger på ett antal olika enkäter och nyckeltal som sedan vägs ihop till en samlad poäng. Frågorna som kommunerna fått svara på täcker in ett brett område, allt från klimatmål, transporter och livsmedelsstrategi till hur kommunerna arbetar med avfall och återvinning.
En viktig framgångsfaktor för Helsingborg är att den politiska ledningen under lång tid bedrivit ett tydligt klimat- och miljöarbete som kommunens förvaltningar arbetat efter.
I årets rankning klättrar Halmstads kommun fyra placeringar upp till plats 55 men får se sig omsprungna av Laholms kommun som avancerar kraftigt, från plats 145 till 41. Hylte kommun klättrar också rejält från plats 270 till en 148:e plats. Ett gott råd till de halländska kommunerna, ta er söderut över åsen och lär av Helsingborg. Där finns mycket att hämta.
Men det har också framförts kritik mot miljörankningen, framför allt för att de frågor som kommunerna ombeds att svara på ändras från år till år. Dessutom är det inte alla kommuner som svarar på tidningens egen enkät, vilket gör att en kommun kan dala rejält i rankningen.
Därför skulle det behövas ett annat sätt att bedöma kommunernas miljö- och klimat- arbete så att man kan göra rättvisa jämförelser mellan kommunerna. Ett sätt att göra det borde vara att använda en rad olika nyckeltal, till exempel utsläpp av växthusgaser per invånare, så att det blir lättare att jämföra olika kommuners miljöarbete.
När miljön och klimatet inte har en egen röst behövs det bra beskrivningar av verkligheten. Att ta fram fler så kallade klimatnyckeltal hade därför varit värdefullt för att bättre kunna jämföra olika kommunernas miljö- och klimatarbete.
Om ett träd faller i skogen och ingen hör det, gör det då något ljud? Den här klassiska filosofiska frågan har debatterats av många tänkare genom århundraden, och egentligen inte fått ett absolut svar. Många tycks hävda att trädet inte gör något ljud så länge som ingen uppfattar det. Mot den uppfattningen kan man hävda att det ljudet ändå existerar i form av vibrationer i luften.
Oavsett vilket svar man kommer fram till, pekar frågan på en skillnad mellan verkligheten och uppfattningen om denna. Givetvis är det verkligheten som är avgörande för hur människan kan leva ett gott liv på jorden, men har hon ingen sann bild av denna verklighet kan hon heller inte agera.
Inom politiken är det vanligt att politiker tar sikte på människors uppfattning av verkligheten. Det är givetvis en stor framgångsfaktor eftersom människor också ofta är väljare.
Men när temperaturen på jorden stiger till följd av klimatförändringar behöver politiken förändras och förnyas. Vad som behövs i dag är helt enkelt fler kraftfulla bilder likt den tysta våren för att väcka ett större engagemang för den akuta klimatfrågan. Det stora hotet i dag är inte en tyst vår utan ett tyst klimat.
Börja gärna med att lyssna på den 16-åriga klimataktivisten Greta Thunberg, som i sin tur hänvisar till forskarna. Det är hög tid att ge det tysta klimatet en egen röst.
