Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Halmstad har blivit för byråkratiskt. Vad kan Alliansstyret göra åt det? Bild: Jari Välitalo

Mattias Karlsson: Byråkratisering är ett hot mot demokratin i Halmstad

Ett samhälle byggs inte bara med bostäder. Det behövs även informerade medborgare, vilka utgör basen för en aktiv demokrati. Tyvärr finns det många hinder på vägen för medborgarna att till sig av relevant information. Det gäller inte minst i Halmstad.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Det kan tyckas som vilket kommunfullmäktigemöte som helst i Halmstad. Och så var det också på många sätt med torsdagens fullmäktige. Ändå kan det vara värt att stanna upp och sätta in fullmäktigemötet i ett större perspektiv och se hur det bidrar till att Halmstads invånare faktiskt är uppdaterade med vad som händer i kommunen.

Det ärende som väckte mest uppmärksamhet var förslaget om att kommunen ska köpa Kombihallen av Halmstads BK och IFK Halmstad, en affär som framför allt kan rädda ekonomin för den hårt ansatta bollklubben. Med bred enighet klubbades det ärendet, trots att Sverigedemokraterna yrkade på återremiss.

Trots den kritik som har framförts från andra föreningar och från medborgare om att kommunen favoriserar HBK och att pengarna kunde användas till annat, är det rätt av kommunen att köpa Kombihallen för 24 miljoner kronor. Detta är inga pengar som kommunen på något sätt blir av med utan de måste ses som både en investering och ett sätt att säkerställa tillgången till Kombihallen för till exempel skolornas idrottslektioner.

I ett annat ärende skulle politikerna ta ställning till en ny kommunövergripande översiktsplan, Framtidsbild 2050. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Bergman (M) tog först till orda med ett intressant anförande.

”Jag talade i veckan med en man som hade lite synpunkter på att kommunen ville släppa fram ett större antal nya bostäder där han bor. Då började jag roade mig lite med att gräva i den här frågan och kunde då konstatera att redan i översiktsplanen 2014 så hade vi pekat ut det här området för utbyggnad. Och översiktsplanen i sig byggde på en framtidsbild som togs fram 2011. Efter att översiktsplanen hade antagits har bostadsförsörjningsprogrammet förtydligat hur mycket som ska byggas och sedan har det gått in i detaljplanearbete. Så småningom kommer det att sökas bygglov och byggas på den här platsen och kanske någon gång runt 2022 kommer människor att flytta in de här husen. De här husen som började som en framtidsbild i kommunfullmäktige 2011. Det är så vi bygger och utvecklar den här kommunen långsiktigt”, sa Jonas Bergman inledningsvis.

Det är en vacker bild av hur den kommunala demokratin fungerar, det finns hela tiden möjlighet för medborgarna under den långa planprocessen för nya bostadsområden att göra sin röst hörd, både genom de allmänna valen och de samråd som en kommun måste genomföra när en ny översiktsplan tas fram.

Sedan kan det givetvis vara så att enskilda kommunala beslut går emot vad enskilda medborgare vill. I en demokrati kan inte allas önskningar tillmötesgås fullt ut. Med det sagt finns det ändå svårigheter med dagens demokrati, låt oss därför tala om dess tillgänglighet.

I ett annat ärende på torsdagens kommunfullmäktige hade politikerna att ta ställning till en plan för så kallade plusbostäder.

Ärendet är i sig intressant eftersom det behövs fler bostäder för äldre i kommunen. Men handläggningen av frågan är desto mer märklig. Av de totalt 674 sidor som handlingarna till torsdagens fullmäktigemöte omfattade, rörde nästan 100 av dessa ärendet om plusbostäder, främst för att ärendet har skickats till remiss till en mängd kommunala förvaltningar och nämnder. Detta för att utreda frågan om kommunen i grunden ska gå in och subventionera fastighetsägare som i nya plusbostäder bygger en gemensamhetslokal för sociala aktiviteter och tillhandahåller en värd eller värdinna.

Detta sade fullmäktige ja till i bred enighet, det var alltså ett okontroversiellt beslut. Trots det kan man ifrågasätta ärendets tillkomst.

En demokrati förutsätter informerade medborgare. Särskilt viktigt är detta på den kommunala nivån där avståndet mellan beslut och medborgarnas verkligheten är som kortast. Visserligen finns det väldigt mycket information att ta del av för den vetgirige medborgaren, men det är inte lätt att navigera i den kommunala djungeln av dokument.

Men byråkratiseringen av demokratin leder till att avståndet mellan de förtroendevalda och väljarna är för stort. Kommunens omfattande hantering av plusbostäderna är ett exempel på det.

Medborgarna har förvisso ett eget ansvar att hålla sig informerade, men för individen är det en övermäktig uppgift att med dagens byråkratisering i Halmstad ta del av relevant information.

I det sammanhanget har lokaltidningen en mycket viktig roll att spela, både i att granska makten och att förmedla viktig samhällsinformation.

Men det yttersta ansvaret för att nå ut till medborgarna ligger faktiskt på politikerna. Där har verkligen Alliansstyret i Halmstad en viktig uppgift i att både minska på byråkratiseringen och se till att medborgarna hålls informerade om vad som händer i kommunen. Ett samhälle kan inte bara byggas med bostäder, det behövs också aktiva och välinformerade medborgare.