Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det är svårt att effektivisera skolan. Bild: Gorm, Kallestad

Mattias Karlsson: Alliansens budget är ett kommunalt reptrick

Ekonomin för Halmstads kommun väntas bli sämre de kommande åren. Ändå lägger alliansen i Halmstad ett budgetförslag med ett växande resultat.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

Det väntas ekonomiskt tuffare tider för Sverige, och inte minst då landets kommuner. En annalkande lågkonjunktur tillsammans med en förändrad demografi med allt fler unga och äldre väntas tära hårt på den kommunala ekonomin. Så även i Halmstads kommun.

Men när den styrande alliansen i Halmstad på måndagen presenterade sitt budgetförslag för nästa år och för de kommande fyra åren var det flera kurvor på pekade uppåt, i alla fall vad gäller det ekonomiska resultatet.

Det är ett kommunalt reptrick som inte är helt lätt att avslöja, men en närmare granskning av budgetförslaget visar att det väntas stora effektiviseringar i Halmstads kommun. Eller besparingar för den som hellre vill kalla en spade för en spade.

När de fyra kommunråden från alliansen, Jonas Bergman (M), Jenny Axelsson (C), Ella Kardemark (KD) och Lovisa Aldrin (L), tillsammans presenterade sitt budgetförslag lade de inte mycket tid på de tuffare tider som väntar, delvis för att den senaste prognosen pekar på att skatteunderlaget för Halmstads kommun är mer positivt än för ett halvår sedan.

Men faktum kvarstår, kommunens utgifter kommer att växa snabbare än intäkterna, vilket bland annat märks i att det inte finns några tydliga satsningar i budgetförslaget för nästa år. I stället ville de fyra kommunråden hellre tala om de nya mål man satt upp som ska gälla övergripande för nämndernas arbete. Det är viktigt att politiken sätter upp mål och visioner, men de blir liksom svåra att genomföra utan tillräckliga resurser.

Det är för tidigt att uttala sig om hur alliansens budgetförslag kommer att slå i kronor och ören mot de kommunala förvaltningarna de kommande åren. Men ett par saker är bra att lägga på minnet inför framtiden.

För det första är det bra mycket lättare att planera för effektiviseringar än att faktiskt genomföra dem. Särskilt tufft är det att genomföra dubbla effektiviseringar som man kan tala om i det här fallet när man gör skillnad på ett årligt effektiviseringskrav på runt 1 procent och den omfattande effektiviseringspotential som åläggs flera av nämnderna.

För det andra kommer en redan hårt drabbad skola att krävas på mer besparingar. Det är ingen bra politik att spara på kommunens framtid. Visserligen tar alliansen höjd för miljardinvesteringar i nya skolor de kommande fem åren, men när det kommer till själva verksamheten är det inte lätt att spara in pengar.

En timmes lärarledd undervisning är en timmes undervisning oavsett om den genomförs i dag eller om fem år. Hur kan man då lägga ett effektiviseringskrav årligen på cirka 1 procent och dessutom en effektiviseringspotential på 84 miljoner kronor på barn- och ungdomsnämnden?

Alliansens budgetförslag är som sagt ett kommunalt reptrick som är svårt att smälta. Särskilt som Halmstads kommun under flera år har lagt undan mer än 600 miljoner kronor i en så kallad resultatutjämningsreserv, pengar som har sparats under goda år för att användas när kommunen går dåligt.

Att då inte öppna på locket till den reserven är bra märkligt. Ansvaret för den politiken faller på den styrande alliansen i Halmstad.