Knacka på, hämta hjälp eller ring polisen vid behov. Som granne man göra en insats för kvinnor som far illa i en nära relation.
Knacka på, hämta hjälp eller ring polisen vid behov. Som granne man göra en insats för kvinnor som far illa i en nära relation. Bild: Jessica Gow/TT

Mattias Karlsson: Alla har ett ansvar att säga ifrån när kvinnor far illa

Allt för länge har våldet mot kvinnor i nära relationer tystats ner. Det måste vara slut på det.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS

"Jag behöver inte vara någons förebild. Men jag är övertygad om att många varit med om det här, många, många fler än man tror.”

Med de orden inleds tv-dokumentären om den folkkära sångerskan Josefin Nilsson som har sänts i veckan på SVT Play och snabbt nått en mycket stor publik.

I inledningen av dokumentären berättar sångerskans syster, Marie Nilsson-Lind, om en bok som Josefin Nilsson planerade att skriva om sina upplevelser av att bli misshandlad i en relation. Men hon hann aldrig skriva boken. I februari 2016 avled Josefin Nilsson efter en längre tids sjukdom, 46 år gammal.

Det är en hjärtskärande berättelse som tittarna får ta del av. Upprördheten är stor, främst för att mannen som misshandlade Josefin Nilsson än i dag är verksam som skådespelare. Detta trots att vittnesmålen varit många om hur han varit våldsam och hotfull mot kvinnor.

ANNONS

Tittaren får följa sångerskans tidiga genombrott i Ainbusk Singers och smittas av hennes stora livsglädje. Hon träffar en man som hon förälskar sig i, men mannen är våldsam och misshandlar henne. Efter att Josefin Nilsson lämnat honom fortsätter hoten mot henne. Till sist anmäler Josefin Nilsson sin tidigare partner och han ställs inför rätta.

Den uppburne skådespelaren fälls i tingsrätten för olaga hot och misshandel, men får sedan villkorlig dom i hovrätten. Han slipper alltså fängelse, medan misshandeln sätter djupa spår hos Josefin Nilsson, både fysiska och psykiska.

Det är svårt att inte uppröras av hennes livsöde, hon förtjänade så mycket bättre. Men de historiska oförrätter som blottläggs går inte att ändra på. Därför är det i stället viktigt att lägga fokus på vad som i dag kan göras så att Josefin Nilssons öde, och som delas av många andra kvinnor, inte upprepas.

Allt för länge har allt för många kvinnor blivit misshandlade och utsatta för hot och trakasserier i nära relationer utan att förövarna har kunnat fällas i en rättegång.

I dag är faktiskt situationen bättre än när Josefin Nilsson utsattes för hot och misshandel. Numera finns brottsrubriceringen ”grov kvinnofridsskändning” och polisen arbetar mer metodiskt för att fånga upp misstänkta fall. Bland annat genom att tidigt dokumentera och säkra bevis på en brottsplats eftersom det inte är ovanligt att offret senare backar från sina uppgifter.

ANNONS

Hallandsposten har både i fredagens och dagens tidning uppmärksammat det arbete som görs lokalt för att komma åt problematiken med kvinnovåld. Inom Halmstads kommunala bostadsbolag, HFAB, bedrivs ett aktivt arbete av för att uppmärksamma våld i nära relationer. I höstas inledde HFAB projektet ”huskurage” där man genom en affisch som skulle sättas upp i alla fastighetsbolagets trapphus uppmanade hyresgäster att agera vid misstanke om våld i nära relation.

Tyvärr tvingades HFAB avbryta projektet innan alla anslag var uppsatta eftersom socialtjänsten inte mäktade med de ökade samtalen. Neddragningen av socialtjänstens resurser har lett till att man bara hinner ”släcka bränder”, som Jeanette Rundberg Kjellberg, avdelningschef på socialtjänsten, formulerar det i dagens tidning.

Detta må vara dagens verklighet i Halmstad, att socialtjänsten inte räcker till. Men det är en högst otillfredsställande realitet. I slutändan hade framför allt fler kvinnor kunnat räddas från destruktiva relationer. Ändå borde uppmaningen från huskurage nå alla som framför allt bor i flerfamiljshus, visa omtanke genom att knacka på, hämta hjälp och ring polisen vid behov.

Som HP rapporterat är det inte bara kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer, utan även män. Skillnaderna är dock påtagliga, både vad gäller omfattning och i hur allvarligt skadade offren blir. Totalt misstänks runt 7 000 personer årligen för att ha misshandlat en närstående kvinna medan motsvarande siffra för misstänkta som misshandlat en man ligger på 1 500.

ANNONS

”Sett ur ett samhällsperspektiv är mäns våld mot kvinnor ett större problem än tvärtom”, säger kammaråklagare Ann-Christin Claesson till HP (29/3).

Trots att det årligen är tusentals personer som misstänks för våld i nära relationer är det ingen enkel sak för rättsväsendet att ställa dem inför rätta eftersom det ofta bara finns två olika motsägande berättelser att utgå ifrån. Enligt den senaste statistiken åtalas 18 procent av de misstänkta för brott, motsvarande siffra för Halmstad ligger på 24 procent. Desto viktigare då att omgivningen reagerar, både genom att slå larm och att kunna ställa upp som vittne.

För att skapa förändring behöver någon gå före och berätta sin historia så att många, många fler kan säga, ”även jag har varit med om liknande”. Det är också själva innebörden av metoo-rörelsen som exploderade hösten 2017. Kanske är det nu äntligen dags för en verklig förändring.

Trots att Josefin Nilsson inte ville vara någons förebild är hennes berättelse viktig för att fler ska få modet att anmäla sin våldsamma partner. Och att fler ska våga säga ifrån när en granne eller en närstående råkar illa ut.

Allt för länge har våldet mot kvinnor i nära relationer tystats ner. Det måste vara slut på det. Alla har vi ett gemensamt ansvar att agera när vi hör eller ser kvinnor som far illa.

ANNONS

LÄS MER:Uppmärksamhet får fler att anmäla våld i relationer

LÄS MER:Satsning mot kvinnovåld hinns inte med

ANNONS