Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Ser man skolan som en kostnad eller en investering?” Den retoriska frågan kommer från Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, som menar att kommunpolitikernas förhållningssätt till skolan är viktigt. Bild: Jari Välitalo
”Ser man skolan som en kostnad eller en investering?” Den retoriska frågan kommer från Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, som menar att kommunpolitikernas förhållningssätt till skolan är viktigt. Bild: Jari Välitalo

Mattias Karlsson: Mattias Karlsson: Alexanderhugg slår hårt mot Hyltes skolor

Under lång tid har det varit känt att Hyltes skolor står inför stora nedskärningar. Men tyvärr har den politiska ledningen varken agerat i tid eller visat att man har viljan att prioritera skolan.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

"Det är inte vi elever som ska lida på grund av era fel och problem.”

Så skriver signaturen Liisa i en insändare på HP-läsaren i dagens tidning. Det handlar om nedskärningar för skolorna i Hylte kommun. Insändarskribenten är elev på Örnaskolan i Hyltebruk och har en elevassistent i skolan. Liisa är nu väldigt orolig och arg när skolpersonal ska sägas upp.

Även om inte politikerna omnämns i texten är det underförstått dem som Liisa vänder sig till och hon vill att de ”tänker om och hittar en ny lösning på era problem”. Och det är sant, det är inte eleverna ska lida för att politikerna gör fel.

Nyligen stod det klart att Hyltes skolor står inför drakoniska nedskärningar. På två år ska skolförvaltningen spara 39 miljoner kronor. Bakgrunden är det stora underskott som skolan gjorde under förra året på 42 miljoner kronor.

I veckan blev det klart att uppdraget att skära i skolans verksamheter läggs över på rektorer och andra chefer inom den kommunala barn- och ungdomsförvaltningen.

”Cheferna känner verksamheterna bäst och hur de ska bedrivas. Jag vill inte att vi politiker ska in och peta i det”, säger Maria Hedin (S), barn- och ungdomsnämndens ordförande till HP (28/2).

Det kan låta bra, för rimligtvis borde förvaltningens personal känna till verksamheten bäst, men det är tyvärr feltänkt. Det är politikerna som har det yttersta ansvaret för hur pengarna i en kommun ska fördelas, både när det går bra och när det går dåligt. Då måste också de folkvalda ta sitt ansvar för att det finns ett stort hål i skolans budget.

Skolans växande underskott har varit känt länge och varit en återkommande fråga sedan våren 2018. På budgetfullmäktige i november förra året togs frågan upp av flera politiker. Så här sa oppositionsrådet Anna Roos (C):

”Det stora orosmolnet som började växa till under våren är skolans ekonomi. Det molnet har växt sig större och större”, sa hon, och menade att de stora underskotten krävde handlingskraft.

Svaret från Maria Hedin på samma kommunfullmäktigemöte var att vänta in den utredning som skulle göra en genomlysning av hela barn- och ungdomsnämndens ekonomi som väntades i januari. Utredningen har nu presenterats och en bärande slutsats från den är att barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter vuxit kraftigt till följd av att Hylte under 2016 var den mest snabbväxande kommunen i Sverige procentuellt sett.

När kommunen i samband med utbyggnaden av skolans verksamhet fick stora statsbidrag som nu har fasats ut, uppstår det stora hål i skolbudgeten. Men detta är inte den enda orsaken till det stora underskottet på över 40 miljoner kronor.

Det är ett verkligt Alexanderhugg som Hyltes skolor står inför. Även om skolverksamheten har vuxit kraftigt de senaste åren kommer det att bli otroligt tufft för både skolpersonal och elever när nedskärningarna genomförs.

Men Hyltes skolor står inte bara inför stora besparingar, kommunen har också en svår utmaning i att locka till sig behöriga lärare.

En jämförelse mellan de fyra sydligaste kommunerna i Halland visar att Hylte kommun sticker ut när det gäller andelen lärare med lärarlegitimation. I Falkenbergs kommun ligger den andelen mycket högt, på cirka 90 procent, medan Laholms och Halmstads kommuner ligger på runt 85 procent. Motsvarande siffra för Hylte är rejält lägre på 62 procent.

Dessa uppgifter kommer från Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, som i veckan gästade Halmstad. Ledarredaktionen fick en intervju med henne och hon kommenterade situationen för Hylte.

”Nedskärningarna gör det jättesvårt för en kommun som Hylte som kanske inte är superattraktiv. De skulle behöva satsa mer på skolan”, säger hon.

Men Åsa Fahlén framhåller också att allt inte handlar om pengar.

”Det är klart att vi alltid vill att det ska gå mer resurser till skolan, men minst lika viktigt är att du faktiskt har en kommunledning som förstår betydelsen av utbildning och skola, att man faktiskt ser skolan som en investering”, säger hon.

Framtid Hylte har en rejäl hemläxa att göra. Så som den politiska ledningen i Hylte har skött de växande underskotten för skolan under det gångna året är under all kritik.

Inte nog med att man varit saktfärdig i sitt agerande, det har heller inte funnits en stark politisk vilja att stå upp för skolan. Det duger inte att låta skolförvaltningen sköta sig själv med hänvisning till den kan verksamheten bäst.

De folkvalda måste visa att skolan är prioriterad, där brister det rejält i Hylte kommun. Eleverna ska inte behöva lida för att politikerna inte klarar att lösa sina problem. Låt stå.

”Ser man skolan som en kostnad eller en investering?” Den retoriska frågan kommer från Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, som menar att kommunpolitikernas förhållningssätt till skolan är viktigt.