Så länge som människan har byggt bostäder och städer har det funnits ett behov av en person som kan samordna allt och omsätta visioner och mål till fysisk form, en arkitekt. Titeln har sett olika ut genom århundradena, men funktionen har varit densamma, att sätta in nya byggnader och stadsmiljöer i ett större sammanhang.
Men det var först i år som Sverige fick sin första riksarkitekt, en tjänst som landskapsarkitekten Helena Bjarnegård har sedan årsskiftet. Nu på torsdag den 5 september kommer hon till Halmstads stadsbibliotek för att föreläsa i serien ”Klimatet & vi” som drar igång igen.
Helena Bjarnegård kommer att föreläsa under rubriken ”Arkitekturens miljöpåverkan” och prata om hållbar stadsutveckling. Med tanke på att hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället kan man undra hur det har påverkat arkitekturen och hur arkitekturen påverkar frågor om hållbarhet.
”Det har egentligen inte förändrats på 2 000 år med tanke på funktionalitet och skönhet”, menar Helena Bjarnegård, när ledarredaktionen intervjuar henne inför torsdagens föreläsning.
Redan på romarnas tid fanns det en idé om att bygga hållbart, vilket man också kan se i att en del byggnader från antikens tid än i dag står sig.
Helena Bjarnegård vidareutvecklar sitt resonemang och menar att i alla tider har arkitektens roll varit att ta in en mängd olika parametrar, som vilka funktioner som ska lösas och vilka förutsättningar som finns på platsen.
Vad som dock har ändrats är själva innehållet i hållbarhet, menar riksarkitekten, och tar upp tre olika aspekter, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Det är inte hållbart att bygga för att sedan efter 30, 40 år riva allt igen, vilket tyvärr allt för ofta har hänt i Sverige. Att bygga hållbart innebär bland annat att själva byggnaden kan vara funktionell och hålla hög kvalitet under lång tid liksom att vi bygger resurssnålt och fossilfritt. Bakom varje lyftkran bör det därför finnas en tanke om hur man bygger så hållbart som möjligt, både för dagens och framtidens generationer.
Men arkitektur handlar inte bara om byggnader utan också om stadsplanering. Ett exempel som Helena Bjarnegård tar upp är var nya skolor ska placeras så att de blir lättillgängliga för eleverna och föräldrar och inte bidrar till ännu mer transporter i vårt samhälle. Arkitektur och ett hållbart samhälle hänger väldigt mycket samman.
Den nya tjänsten som riksarkitekt är kopplad till Boverket och har till uppgift att på nationell nivå leda och stödja arbetet med arkitekturen i Sverige.
Vad kommer du att prata om på föreläsningen?
”Jag kommer att ta upp de mål som riksdagen har satt upp som handlar om en ny politik för arkitektur och gestaltade livsmiljöer som är allt det som vi har omkring oss, från bostäder, skolor och sjukhus till parker, gator och torg. Och hur arkitekturen kan bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle där alla ska få möjlighet att påverka vår gemensamma miljö”, säger Helena Bjarnegård.
