Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mångkultur. Tochitură från Transsylvanien är en kulturyttring. Bild: Johan Persson
Mångkultur. Tochitură från Transsylvanien är en kulturyttring. Bild: Johan Persson

Viktor Karlsson: Matfestivalen i Halmstad visar vägen

Den internationella matfestivalen i Halmstad visar varför mångkultur är bra och hur mat kan fungera som integrationsverktyg.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Mellan 20 juli och 23 juli gästas Stora torg i Halmstad av en kringresande internationell matfestival (HP 20/7). Där går det att avnjuta så väl polska piroger som afrikansk mafé och tochitură från Transsylvanien. Att få smaka på världen är inte bara en trevlig kulinarisk upplevelse, det kan också föra människor samman och vidga vyer.

Den internationella matfestivalen tillför definitivt något extra, men Halmstadsbornas sug efter nya globala smaker är förmodligen inte helt omättat. Halmstads matkultur är nämligen redan internationell. På en promenad genom stadskärnan en vanlig dag kan du stöta på både japansk sushi, italiensk pizza, amerikanska hamburgare, sydostasiatiska restauranger och orientaliska livsmedelsbutiker.

En stor matbuffé är alltid trevligt och extra bra blir det om rätterna har sin egen smak. Kultur fungerar på samma vis. Mångkultur berikar helt enkelt samhället genom att erbjuda ett större smörgåsbord att välja från. Samtidigt behöver samhället någon form av gemenskap.

När individer med vitt skilda värderingar och kulturer hamnar nära varandra, kan det uppstå motstånd. Om städer bli uppdelade efter människors utseende och bakgrund, samtidigt som folk från olika delar av staden sällan möts på riktigt, kan det lätt resultera i ett ”vi” och ett ”de andra”. En sådan segregation är inte bra för samhällsgemenskapen.

Segregationen är också en av de största utmaningarna för svensk ekonomi. Om många människor hamnar utanför samhället och arbetsmarknaden, riskerar vi att cementera ett utanförskap som leder till social utsatthet, bidragsberoende och kriminalitet.

För att motverka segregationen och bryta utanförskapet behövs förändring. Från politiskt håll stannar analysen ofta vid att minimera segregationens negativa följder, så som att bura in de kriminella och ge höga bidrag till de arbetslösa. På lång sikt löser det inte så många problem.

Vissa tänker ett steg längre och pratar om förebyggande åtgärder. En arbetsmarknad där det alltid lönar sig att gå till jobbet och ett förbättrat samarbete mellan samhällsaktörer är viktigt, men det räcker inte heller hela vägen.

För att gå från segregation till integration behövs även en inkluderande samhällsgemenskap som omfamnar mångkulturen. När människor får ta del av olika kulturella uttryck, kan vi välja vilka delar som vi tycker är bra och vilka delar som inte passar oss. Genom att pröva och ompröva växer så sakteliga en svensk kultur fram.

Halmstads pizzarestauranger, orientaliska livsmedelsbutiker och matfestivaler har potential att både skapa jobb, bidra till samhällsgemenskap och utveckla den svenska kulturen. Därför kan maten spela en viktig roll i att motverka segregationen och bryta utanförskapet.

Det sägs att vägen till mannens hjärta går genom magen. Kanske kan magen också vara en väg till att knyta Halmstads många hjärtan närmare varandra.

LÄS OCKSÅ: International Food Festival serverar Halmstad igen