Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Erkänner inte problemen med dagens marknadsstyrda skola. Bild: Claudio Bresciani/TT
Erkänner inte problemen med dagens marknadsstyrda skola. Bild: Claudio Bresciani/TT

Mattias Karlsson: Marknadsskolan har kommit till vägs ände

Att Ulf Kristersson skjuter från höften när han försvarar dagens marknadsstyrda skola visar hur illa ställt det är med insikten om skolans problem.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Politikernas återkommande mantra om att ”alla skolor ska vara skolor” är tomma ord och säger inget om hur det är i verkligheten. I stället ökar skillnaderna mellan skolor och alla elever ges inte lika möjligheter att klara grundskolan.

Detta skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, och Matz Nilsson, ordförande på Sveriges Skolledarförbund på debattplats i dagens HP-läsaren. Det är en allvarlig bild som målas upp av skolans utveckling, av de två skolföreträdarna.

Det måste göras något åt denna negativa utveckling där den svenska grundskolan blir allt mer uppdelad, och vissa elever får det allt svårare att lämna nionde klass med godkända betyg.

Varför det har blivit så här går Åsa Fahlén och Matz Nilsson inte in på direkt, men mellan raderna kan man ändå förstå av deras förslag att den svenska skolan är i stort behov att förändra systemet med skolval och fördelningen av resurser till skolan, det vill säga skolpengen.

Med tanke på det allvarliga tillståndet i svensk skola, hur mår då den svenska skoldebatten?

På ett sätt är den högst levande, debatten om skolan och dess framtid formligen bubblar – av frustration och till viss del ilska över hur det svenska skolsystemet fungerar med en fri etableringsrätt av friskolor, fritt skolval och en rörlig skolpeng, det som sammantaget kallas för marknadsskolan. För att förändra dagens system behövs det politiska beslut – i riksdagen.

Så frågan bör kanske omformuleras. Hur mår den svenska skoldebatten i Sveriges riksdag? Tyvärr inte bra, den mår mycket dåligt. Det visade inte minst ett replikskifte i partiledardebatten i mitten av juni då Vänsterns partiledare Nooshi Dadgostar ställde moderatledaren Ulf Kristersson mot väggen.

Mot bakgrund av att det har gått 30 år sedan friskolereformen genomfördes i Sverige ville Nooshi Dadgostar har svar på följande fråga:

”Segregationen har ökat kraftigt, och vi ser en galopperande betygsinflation. Har vi nu nått det mederata skol-nirvanat, Ulf Kristersson?”

Ett direkt svar på den frågan hade inte Ulf Kristersson. I stället sköt han från höften och menade att Vänsterpartiet vill ”avskaffa valfriheten, ta bort friskolorna, riva upp reformen och återgå till Sverige som det var på 70-talet”.

Vad är då M-ledarens lösning?

”Det är för lite ordning och reda i skolan, de elever som vill lära sig något störs av de som inte vill det. Det är för lite fokus på riktiga kunskaper i den läroplan som riksdagen har bestämt och som friskolor och kommunala måste följa”, sa Ulf Kristersson.

Detta är ett typiskt svar från högern när det handlar om att försvara dagens skolsystem, man undviker helt att erkänna att marknadiseringen med skolpeng, valfrihet och fri etablering av friskolor skapar problem, framför allt i att skolan blir allt mer uppdelad. I stället hävdas det ofta från högerhåll att den negativa skolutvecklingen beror på för lite fokus på kunskap. Vad som ska göras åt det problemet framkommer dock sällan.

I skoldebatten är det viktigt att hålla blicken på bollen, och inte för ett ögonblick lämna sakfrågan, det vill säga att skolan är en plats för alla elever att kunna lyckas med sin skolgång. Så är det inte i dag.

I stället ökar skillnaderna mellan elever och mellan skolor för att skolan fungerar som en marknad där det mest socialt resursstarka föräldrarna har bäst förutsättningar att placera sina barn på framgångsrika skolor.

Skolans framtid och utveckling är i grunden ingen höger eller vänster-fråga. Det är något som angår oss alla, oavsett politisk hemvist. Ändå går det inte att komma ifrån att en förändring av dagens marknadsstyrda skola endast kan ske från riksdagen och genom de partier och politiker som sitter där.

Att ledaren för riksdagens största oppositionsparti bara skjuter från höften när han ska försvara dagens skolsystem visar tyvärr hur illa ställt det är både med insikten om skolans problem och en vilja att förändra skolan.

Det är dags att ta striden och övertyga alla riksdagspolitiker, oavsett partipolitisk kulör, om att ta skolans problem på allvar.

Det räcker nu, Ulf Kristersson. Gör din hemläxa och läs på. Det handlar om framtiden för både våra barn och Sverige. Marknadsskolan har kommit till vägs ände.