Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

STOCKHOLM 20190514 Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow presenterar slutrapporten under en pressträff i Rosenbad. Foto: Jonas Ekströmer / TT kod 10030 Bild: Jonas Ekströmer/TT

Maria Haldesten: Från särintresse till beredningsmagplask

Välkommet att västkusten utlovas förstärkning. Men allt kan falla om inte pengarna kommer. För upprustning kostar. Men snålhet kan stå oss ännu dyrare.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow höll i presentationen.. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Sannolikt kan västkustborna snart känna sig lite tryggare och nöjdare. Men att den breda försvarsberedningen föll på mållinjen kan svårligen betraktas som annat än en illa tajmad miss. Att regeringen inte beredd att satsa vad som krävs för att nå de mål man sätter upp är – givet den säkerhetspolitiska utvecklingen – faktiskt helt obegripligt.

Självfallet kostar det att rusta upp kapacitet och verksamheter som Sverige naivt har låtit falla i träda. Men ett led i beredningsarbetet har ju var-it att ta fram relevanta beräkningar på vad behoven kräver.

Att man då backar när notan skall diskuteras offentligt är oansvarigt. Visst bör varje regering överväga var pengar skall satsas. Men i det här fallet är man ju numera allmänt medveten om vad konsekvenserna av en halvmesyr kan bli.

Att allianspartier bör vara en liten aning försiktiga i svansföringen, med tanke på egna tillkortakommanden under regeringsåren, är sant.

När det nu verkar som om försvarsminister Peter Hultqvist (S) hålls i koppel av finansminister Magdalena Andersson (S) finns skäl att dra sig till minnes när den tidigare försvarsministern Mikael Odenberg tackade för sig efter att ha förlorat striden mot finansminister Anders Borg. Fredrik Reinfeldt talade i sin tur om försvaret som ett ”särintresse” – och agerade därefter. Då upprörde det Stefan Löfven.

”En av regeringens viktigaste uppgifter är att se till att försvaret är bra”, sade Reinfeldt då och betonade det nationella intresset.

Hur kan det då komma sig att regeringen agerar på ett sätt som gör att det uppstår frågetecken kring den långsiktiga försvarsekonomin? Varför pengarna behövs uttrycks ju tämligen rakt i försvarsberedningen, vars arbete presenterades av den tydlige ordförande Björn von Sydow. I beredningen står: ”När det kommer till kravet att kunna möta ett väpnat angrepp bedömer Försvarsberedningen att Försvarsmakten har en operativ förmåga med väsentliga begränsningar.”

Nu ska begränsningarna på Västkusten vändas i ett återupprättande av ett förlorat regemente. Låt oss hoppas att dessa planer sätts i verket. Satsningen angår många, så även våra grannar.

”Utan Göteborgs hamn försvåras transporterna till Finland och därmed försvaret av Finland, och då äventyras också försvaret av Sverige, är den bakomliggande tanken.”

Det konstaterar den finlandssvenska dagstidningen Hufvudstadsbladet i en analys av försvarsberedningen.

Vår relation till Finland har blivit allt viktigare. Därför har samarbetet steg för steg intensifierats – och skall fortsätta att göra det. Det är utmärkt. Men med ett Nato-medlemskap skulle vi få ett ännu starkare försvar. Synd att insikten, även på den punkten, inte nått längre än till Allianspartierna.