Hur ser framtiden ut för Halmstads kommun? Ett svar kan man få från den ”Framtidsbild 2050” som Halmstads kommunfullmäktige antog i höstas. Där står det följande:
”Halmstad är en kommun som växer med målsättningen att ha beredskap för att vara 150 000 invånare år 2050.”
Det låter okontroversiellt då Sverige befolkningsmässigt under en längre tid har haft en kraftig tillväxt. Detsamma gäller för Halmstad. Så att kommunen ska ha ”beredskap” för 150 000 invånare om 30 år låter i sammanhanget fullt rimligt.
Men det ursprungliga förslaget som fullmäktige hade att ta ställning till var lite annorlunda:
”Halmstad är en kommun som växer med målsättningen att år 2050 vara 150 000 invånare”.
Det var kommunstyrelsens ordförande Jonas Bergman (M) som vid sittande möte föreslog revideringen, som innebar att man övergav det skarpa befolkningsmålet till förmån för formuleringen att kommunen ska ”ha beredskap” att vara 150 000 invånare. Det nya förslaget antogs också enhälligt av politikerna i fullmäktige.
Den här revideringen säger något om vår samtid, den visar på ett tydligt sätt att man även i den kommunala världen är väl medveten om att tillväxten inte kan vara oändlig. I stället blir det allt viktigare att skapa en hållbar samhällsutveckling.
Ett annat svar på hur Halmstads framtid kan se ut kan man få från historien. Ser man på den befolkningsutveckling som kommunen har haft under det gångna decenniet är det tydligt att den växt kraftigt.
Vid ingången av 2010 hade Halmstads kommun nästan 91 100 invånare. Tio år senare har befolkningen ökat till runt 102 500; det exakta antalet är ännu inte klart. Det innebär att kommunen fått över 11 400 nya invånare. Framför allt har kommunen vuxit till följd av att nya bostäder har byggts, bostäder som inte har varit svåra att få sålda eller uthyrda.
Hallandsposten har i en serie artiklar under inledningen av året berättat om hur staden har förändrats på tio år genom att ett antal nya stadsdelar sett dagens ljus. I flera fall handlar om att redan befintliga bostadsområden har utökats, till exempel Sofieberg på Kärleken eller den fortsatta utbyggnaden av Fyllinge. Detsamma gäller för Albinsro på Söndrum.
I andra fall har hela områden blivit fullständigt omdanade. Den som jämför till exempel med hur det såg ut för tio år sedan på Söder med hur det ser ut i dag, har svårt att förstå att det är samma område. Så omfattande har förändringen varit. En liknade utveckling har Nissastrand haft, ett område vars historia Hallandsposten rapporterar om i dagens tidning.
Halmstad har även fått en ny skyline i form av de tre höga punkthusen på Tegelbruksområdet och som totalt rymmer cirka 300 lägenheter.
Med andra ord. Halmstad växer på alla ledder, inåt, utåt och på höjden. Det visar att kommunen är attraktiv. Så lär den även vara den närmaste tiden. Bostadsbyggandet fortsätter, närmast till hands sker utbyggnaden bland annat i den så kallade fjärde kvadranten i Fyllinge och i området Ranagård i Sön- drum.
På tio år har alltså kommunens befolkning ökat med minst 11 400 nya invånare. Det motsvarar en ökning med cirka 13 procent. På ett decennium har alltså Halmstad vuxit så att för varje tio invånare har det blivit drygt en ny invånare.
Med samma ökningstakt de kommande decennierna är kommunen inte långt ifrån att bli just 150 000 invånare. Att bygga nya bostäder för att klara den ökningen kommer kommunen med all sannolikhet att klara av. Den stora utmaningen ligger i stället i att göra det på ett hållbart och klimatsmart sätt, något som definitivt kommer att öka i betydelse i takt med att klimatförändringarna blir allt mer påtagliga.
Hur ser då politikerna på Halmstads framtid? Det kanske inte är en stor sak, men den lilla subtila revideringen av befolkningsmålet till 2050 pekar på att politikerna är väl medvetna om att när en kommun måste sträva efter en hållbar samhällsutveckling, så bör befolkningsökningen inte vara ett mål i sig.
Däremot måste kommunen ha en beredskap för framtiden, oavsett om den innebär att Halmstad får 150 000 invånare eller kommer i form av andra svårlösta utmaningar i klimatförändringarnas spår.
Till sist. Framtiden är inget som får glömmas bort. De beslut som fattas i dag formar den.
LÄS MER:Så har staden förändrats
LÄS MER:Anni Sjöberg i kvarteret Borgen: ”Jag stormtrivs”
LÄS MER:”Här är det nära till stan samtidigt som vi har naturen in på oss”
LÄS MER:Sofieberg: Ett nybyggt område där allt är nära
LÄS MER:Nissastrand klart efter 30 år – från "Lilla huset på prärien" till en modern stadsdel
