Lennart Lorick (MP), Stefan Pålsson (S) och Ann-Charlott Mankell (HFH) sträcker ut en hand till L och C.
Lennart Lorick (MP), Stefan Pålsson (S) och Ann-Charlott Mankell (HFH) sträcker ut en hand till L och C. Bild: Roger Larsson

Lugnet före maktspelet om Halmstad

Stäng dörren mot SD och ta den utsträcka handen från S, MP och HFH. Svårare än så behöver det inte vara för L och C. Och gör det för Halmstads bästa.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Torsdag eftermiddag i Halmstads rådhus. Det är kallat till mandatperiodens sista kommunfullmäktige. Trots att det har gått snart tre veckor sedan valet är det fortfarande de gamla ledamöterna som sammanträder, för sista gången.

Om det är lugnt i fullmäktigesalen så pågår det desto mer under ytan i spelet om vem som ska styra Halmstads kommun de kommande fyra åren. Bara en dryg timme före mötet har tre politiker blivit intervjuade av HP utanför Rådhuset om ett nytt möjligt styre. Den ovanliga konstellationen består av Socialdemokraternas Stefan Pålsson, Miljöpartiets Lennart Lorick och Ann-Charlott Mankell från Hjärta för Halmstad. Tillsammans vill de tre partierna locka till sig Liberalerna och Centerpartiet till ett majoritetsstyre. Än så länge är den utsträckta handen obesvarad.

ANNONS

Att det pågår mycket under ytan förstår man också av HP:s rapportering den senaste veckan om ledande politiker för de olika partierna som antingen har pekat på låsningar eller lösningar om hur olika konstellationer ska formeras.

En möjlig konstellation är att de fyra allianspartierna ingår ett så kallad valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna. I så fall skulle de fyra borgerliga partierna sinsemellan kunna lägga beslag på flera kommunrådsposter om man samtidigt ger SD ett köttben, det vill en kommunrådsplats. Skulle sedan den återuppståndna Alliansen aktivt samarbeta med SD är det ett nytt kapitel som skrivs i Halmstadspolitiken.

Mer troligt är att när Sverigedemokraterna väl har fått de önskade platserna i nämnderna så går partiet i opposition, det vill säga att man tar framstående platser men man tar inte ansvar för vilken politik som bedrivs. Detta upplägg är bara möjligt så länge M, KD, L och C är med på noterna. Och här finns det springande punkten, vill Liberalerna och Centerpartiet verkligen göra det?

Det låter som en självklarhet. I de allmänna valen i Sverige väljer vi vem som ska företräda oss under de kommande fyra åren. Därefter har de valda politikerna att göra sina val, det vill säga att förhandla om hur de ska bilda ett styre, på riksnivå handlar det om en regering medan det i på region- och kommunnivå främst handlar om regionstyrelse respektive kommunstyrelse.

ANNONS

Om Allianspartierna i Halmstad skulle göra upp med Sverigedemokraterna är det ett val som partierna gör, de väljer att samarbeta med SD. Det är deras ansvar. Därmed inte sagt att detta val inte kan kritiseras, för det ska det. Givetvis är det bra med ett stabilt styre i Halmstad, men det finns också gränser för hur långt man bör gå.

Under den gångna mandatperioden har Sverigedemokraterna inte tagit ansvar för Halmstad. I stället har partiet gång på gång satt sig i baksätet, och stuckit upp ett finger i luften för att känna efter vad man ska tycka i tunga och viktiga frågor.

Allra tydligast var detta i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan där partiet konsekvent valde att inte delta i det politiska arbetet. Det är inte att ta ansvar för Halmstad, varken i dag eller i framtiden.

Så frågan är då, varför skulle M, KD, L och C vilja samarbeta med SD? Det finns två sätt att besvara den frågan. Antingen vill man utveckla Halmstad i en annan riktning än den som har gällt under de gångna mandatperioderna. Det vill säga att nya kommuninvånare inte är välkomna i kommunen för att i stället låta Halmstad vara som det är, eller snarare som det har varit. Det leder obönhörligen till stagnation, en kommun som vill utvecklas måste var attraktiv för både nya Halmstadbor och nya företag.

ANNONS

Ett annat sätt att besvara frågan handlar kort och gott om makt, och om att få en säker avlöning som kommunråd. Genom en uppgörelse med SD skulle troligen vart och ett av de fyra allianspartierna få en välavlönad kommunrådspost. Det ska inte underskattas när ett politiskt styre formeras. Men om det är bra för Halmstads framtid, och om det är rätt sätt att företräda sina väljare kan diskuteras. Jag tycker det inte.

SD:s framgång i kommunvalet i Halmstad är inte de lokala företrädarnas förtjänst. Det är i stället partiets stora framgångar på riksplanet som spiller över och lyfter SD i Halmstad. För ser man på den politik som partiet bedrivit under den gångna mandatperioden så är det inget som är till gagn för Halmstads invånare. I stället är det en politik som vill stänga ute nya invånare och gärna spelar på populism. Det är också ett sätt att ta ansvar för kommunen, inte alls med andra ord.

I fullmäktige har SD också agerat oförutsägbart. Direkt efter förra valet orsakade man kaos när man röstade fram Socialdemokraternas Krissi Johansson till kommunstyrelsens ordförande, en post som hon lämnade kort därefter i brist på politisk uppbackning.

Det går helt enkelt inte att lita på SD, när det väl gäller. Det är väl också det budskapet som de fyra borgerliga partierna bör ta till sig, och då särskilt partierna i mitten, L och C.

ANNONS

Vad Halmstad behöver är ett stabilt styre förankrat i mittenpolitiken, och med en tydlig färdriktning om vart kommunen är på väg. Det finns en hand utsträckt från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Hjärta för Halmstad. Vad hindrar L och C från att ta den utsträckta handen och göra det för Halmstads bästa? Och till sist, stäng dörren mot SD.

ANNONS