Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Tryggheten är ojämnt fördelad i Sverige. Bild: Johan Nilsson/TT
Tryggheten är ojämnt fördelad i Sverige. Bild: Johan Nilsson/TT

Mattias Karlsson: Likvärdighetssamhället borde vara det politiska målet

Skärpta straff är det dominerande temat i den politiska debatten om kriminalitet och invandring. Men strängare straff är kontraproduktivt om det inte samtidigt förs en politik för att alla medborgare ska få ett likvärdigt liv. Så är det nämligen inte i dag.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

På onsdagen publicerades en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) som visar att andelen brottsmisstänkta är högre i invandrargrupper jämfört med personer som är födda i Sverige. Andelen brottsmisstänkta är mellan 2,5 till 3 gånger större hos utrikesfödda och deras barn jämfört med personer som är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar.

Först och främst är det viktigt att slå fast att andelen som varit brottsmisstänkta utgör en väldigt liten del av hela samhället. Brå konstaterar också att andelen totalt sett har minskat i alla grupper det senaste decenniet.

Slutsatserna från Brås studie innebar givetvis att Sverigedemokraterna fick vatten på sin kvarn.

”Kriminaliteten i Sverige är i väldigt hög grad kopplad till misslyckad invandringspolitik”, säger SD:s rättspolitiska talesperson Adam Marttinen till TT och menar att lösningen är att fler personer behöver låsas in ”på betydligt längre tid”.

”Det kan handla om en dubblerad fängelsepopulation under lång tid”, säger Adam Marttinen.

Brå har alltså undersökt hur stor andel av befolkningen som varit brottsmisstänkta för olika grupper med utgångspunkt från deras härkomst. Men studien säger inget om varför det ser olika ut för olika grupper.

Det kan finnas en mängd olika förklaringar till varför invandrare är överrepresenterade i svensk brottsstatistik. En förklaring återfinns i den socioekonomiska bakgrunden och att de som har det sämre ställt ekonomiskt också i högre utsträckning blir brottsmisstänkta.

En annan förklaring är att andelen unga är större i invandrargrupper och att unga oftare begår brott än äldre. Ytterligare en orsak kan finns i att polisen i högre utsträckning kontrollerar invandrare och det är fler i den gruppen som upptäcks för brott.

Utan en klar bild över orsakerna är det svårt att föreslå rätt lösningar för att bekämpa brottsligheten. Det hindrar ändå inte politiker från att presentera klara och färdiga lösningar på hur brottsligheten ska bekämpas.

Den organiserade brottsligheten har länge varit på tapeten, inte minst i svallvågorna av att det dödliga våldet ökat dramatiskt under det senaste decenniet.

I den politiska debatten stavas lösningen mer resurser till polisen och inte minst strängare straff för dem som begår brott. Det senaste året har retoriken kring straffskärpningar skruvats upp rejält, inte minst från partierna på högerkanten bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det som också har hänt inom den konservativa partigemenskapen är att man alltmer kopplar ihop den organiserade brottsligheten med en stor invandring till Sverige. Det har gått så långt som att Moderaternas partiledare i somras i en intervju i Sverige Radio sa att det är ”uppenbart att invandringen till Sverige har blivit en belastning”. Vidare sa han att ”en mycket, mycket hög andel” av skjutningar och gängkriminalitet kan kopplas till invandring och en misslyckad integration i Sverige (SR 7/8).

När det sker skjutningar med dödlig utgång och som även drabbar tredje part, då ökar otryggheten. Detsamma gäller när droghandeln breder ut sig på gator och torg och man nattetid väcks av sprängningar. Men det är inte alla som upplever detta, i stället upplever många fortfarande trygghet i mer välbärgade områden, medan otryggheten biter sig fast i andra områden, eller områden som polisen kallar för utsatta.

Sverige är alltså i mångt och mycket inte likvärdigt. Beroende på vem du är och var du bor har du olika möjligheter till ett tryggt och säkert liv. Detta borde vara politikens främsta uppgift, att kämpa för ett likvärdigt liv för alla.

Den politik som högerpartierna driver med framför allt skärpta straff är populistisk och i hög grad förenklad. Det finns nämligen en överhängande risk att för varje kriminell som sätts i fängelse kommer att ersättas av två nya kriminella individer om man inte går till botten med de bakomliggande orsakerna.

För att bekämpa den organiserade brottsligheten krävs en kraftsamling från hela samhället. Det vill säga det behövs en skola som ger alla elever möjlighet till en bra skolgång, en socialtjänst som kan agera kraftfullt och förebyggande och inte minst att alla medborgare behandlas lika, både inför lagen och har lika tillgång till ett tryggt och säkert samhälle. Här finns det väldigt mycket mer att göra, inte minst inom skolan som blir alltmer segregerad.

Kalla det för ett likvärdigt Sverige, eller likvärdighetssamhället om du vill. Detta borde vara det politiska målet, för i dag har alla medborgare i Sverige inte tillgång till ett likvärdigt liv.