Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Urspårat på Markarydsbanan när regeringen skjuter upp tågsatsningen ytterligare. Bild: Fredrik Magnusson
Urspårat på Markarydsbanan när regeringen skjuter upp tågsatsningen ytterligare. Bild: Fredrik Magnusson

Mattias Karlsson: Laholm och staten går i otakt om tågen

När staten ännu en gång skjuter upp Markarydsbanan drabbar det Laholm och de satsningar som kan lyfta de nygamla stationsorterna Veinge och Knäred.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Uppgivenheten hos Laholms kommunråd Erling Cronqvist (C) var näst intill total i förra veckan.

”Jag är oändligt trött på det här eftersom jag har hållit på med det sedan 2008”, sa han till HP i fredagens tidning (17/6).

Det handlar om att de efterlängtade persontågen på Markarydsbanan nu ser ut att dröja ytterligare. Från ett tidigare besked från Trafikverket att tågen skulle kunna rulla 2027 är den tidpunkten nu uppskjuten till mellan 2028 och 2033. Detta efter att regeringen har fastställt den nationella infrastrukturplanen för åren 2022 till 2033.

Det är så här det har sett ut under lång tid. För varje år som går så tycks upprustningen på Markarydsbanan bli alltmer avlägsen. I stället för en utveckling av de nygamla stationsorterna Veinge och Knäred hamnar Laholms planarbete för de två orterna i otakt med staten.

”Jag är oerhört besviken”, säger Erling Cronqvist till HP om regeringens besked.

Med rätta.

Det är något av en paradox. Spåren från Halmstad till Markaryd är av hög klass så det krävs i sammanhanget inga större investeringar för att låta persontåg gå en gång i timmen på Markarydsbanan. Men nej, det vill varken Trafikverket eller regeringen. Det finns förvisso många angelägna investeringar i vårt avlånga land, och det finns inte resurser till allt.

Ändå kan man bli frustrerad över att utbyggnaden av Markarydsbanan är ett mål som blir allt mer avlägset. Hösten 2018 var beskedet att tågen kunde börja rulla 2023, det vill säga nästa år. Men i februari 2021 meddelade Trafikverket att man ville lyfta in Markarydsbanan i den nationella planeringen, varför starten sköts upp ytterligare fyra år, till tidigast 2027.

Orsaken sades då vara att det så viktiga mötesspåret i Knäred blev dyrare än beräknat och därmed behövdes det göras en så kallad järnvägsplan. Och nu har regeringen som sagt fastställt den nationella planen där mötesspår i Knäred är planerade, men först till den senare delen av planperioden. Det är ett dystert besked.

Grovt räknat kan man säga att det finns två sidor av Halland, en bred remsa utmed kusten från norr till söder samt inlandet. Med tanke på att landskapet utmed kusten är attraktivt både för boende och för företag att etablera sig finns det goda förutsättningar för tillväxt och utveckling där.

Men i det halländska inlandet är förutsättningarna annorlunda och utvecklingen är inte lika självgående. Då är det viktigt att politikerna ger de inre delarna av Halland bra förutsättningar för en god tillväxt och befolkningsutveckling. Ska hela Halland kunna leva behövs det satsningar där också, inte minst då på infrastruktur.

I det avseendet har givetvis de halländska politikerna ett stort ansvar. Men nu är det staten som är ytterst ansvarig för att tågen på Markarydsbanan kan dröja ytterligare ett decennium. Det är verkligen helt urspårat.