Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I en intervju med Hallandsposten ger den tidigare chefen för hemvårdsförvaltningen, Jennie Vidal, sin bild av hur det var att få sparken från Halmstads kommun. Bild: Roger Larsson
I en intervju med Hallandsposten ger den tidigare chefen för hemvårdsförvaltningen, Jennie Vidal, sin bild av hur det var att få sparken från Halmstads kommun. Bild: Roger Larsson

Mattias Karlsson: Låt revisionen utreda Halmstads coronahantering

Hur Halmstads kommun agerade under de inledande månaderna av coronapandemin borde noggrant utredas för att dra lärdomar inför framtida pandemier. Inte minst frågan: Varför fick hemvårdsförvaltningens chef sparken mitt under den värsta coronakrisen?

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

I somras sände Sveriges Radio ett avsnitt i serien ”Min berättelse”, där en enhetschef på ett äldreboende berättade som sina upplevelser av hur det var att arbeta under coronapandemins första våg (SR 12/7).

”Jag har inte gjort allmän värnplikt, men den 8 april 2020 kallades jag och mina medarbetare med omedelbar verkan ut i krig. Fienden var helt osynlig och totalt skoningslös. Speciellt mot äldre. Uppdraget var att skydda bland de mest sköra vi har i vårt samhälle.”

Så inleder Emelie Ågren sitt program, och det är en skakande skildring av hur det var att arbeta på ett äldreboende när coronapandemin svepte över landet våren 2020. Emelie Ågrens berättelse handlar om hennes egna upplevelser på ett äldreboende för personer med demenssjukdom. Men många som varit i samma situation känner säkert igen, så även i Halmstad.

Den 8 april 2020 hände det som många fasade för, Emelie Ågren får via telefon reda på att ett coronatest på en boende är positivt, smittan har kommit in på boendet. De närmaste veckorna blir inget sig likt för Emelie Ågren.

För att förstå hur det är att arbeta på ett äldreboende beskriver Emelie Ågren vem det är som bor där, att det är personer som har ett stort behov av vård och omsorg. Snittåldern för de äldre som flyttar in är 86 år och i genomsnitt bor de där i två år innan de avlider.

”Ungefär hälften av de som flyttar in dör redan inom ett år. Vi vet att det är de människor som flyttar in på vår arbetsplats kommer att bo där sin sista tid i livet. Det är en del av våra arbetsuppgifter att vårda vid livets slut”, säger Emelie Ågren.

Emelie Ågrens berättelse handlar om ett äldreboende någonstans i Sverige, och hur det var där och då våren 2020 när coronapandemin slog till med kraft. Det var brist på skyddsutrustning, det var brist på alcogel och det var en akut brist på personal. Samtidigt som ett helt okänt virus härjar både bland de äldre och personalen. Emelie Ågren beskriver hur det var ”att ställas i den absoluta frontlinjen i kriget mot covid-19”.

”Runt om från alla delar av landet kom rapporter om smittspridning och dödstal. Jag trodde jag var luttrad, men jag hade aldrig kunnat gissa hur utskällda vi skulle bli. Allt och alla inom äldreomsorgen. Intresset för att förstå vad som hade hänt verkade vara noll. Viljan att utmäta skuld enorm”, säger Emelie Ågren.

Så här ett och ett halvt år efter att coronapandemin lamslog stora delar av Välfärdssverige finns det all anledning att dra lärdom av det som hände, inte minst inom äldreomsorgen. En fråga som har blivit högst aktuellt efter den senaste tidens granskningar i Hallandsposten är varför hemvårdsförvaltningens chef, Jennie Vidal, fick sparken mitt under den värsta pandemin. För att förstå vad som hände kommer här en rekapitulering av händelserna som föregick beslutet att entlediga Vidal som förvaltningschef. Vi tar sikte på den där ödesmättade våren för ett och ett halvt år sedan.

Den 13 mars 2020 har Halmstads kommun kallat till en stor presskonferens för att informera om det svåra läget som kommunen står inför med tanke på den snabba smittspridningen av det nya coronaviruset som det kallades för då. Kommundirektören Mattias Rossköld inleder presskonferensen, där även ett flertal andra förvaltningschefer medverkar.

”Vi är väl rustade och kommer att klara av påfrestningen som viruset medför och vi vill uppmana till lugn och att vi tillsammans hjälps åt att förhindra ryktesspridning. Vi följer de nationella och regionala myndigheternas beslut”, sa Mattias Rossköld på presskonferensen.

På frågan om det finns några konstaterade fall på kommunen förskolor, skolor och äldreboende blir svaret nej, och att om det skulle ske kommer kommunen inte gå ut med var det har skett.

”Det är stark sekretess som råder så det är inget vi går ut med”, förklarade Jennie Vidal på presskonferensen.

Under de följande veckorna stiger smittotalen snabbt i landet men Halmstad tycks klara sig relativt lindrigt undan. Det som ändå är oroväckande är att det saknas skyddsutrustning och inte minst personal eftersom anställda inom hemvårdsförvaltningen måste vara hemma vid minsta tecken på sjukdom.

Av Hallandspostens granskningar den senaste tiden man kan lägga ett ännu mer detaljerat pussel kring händelserna under några par veckor i april, den tid då det sker en snabb smittspridning i hela landet och äldreomsorgen är särskilt drabbad.

På skärtorsdagen den 9 april 2020 skickar Mattias Rossköld ett mejl till Jennie Vidal där han skriver hur väl hon har förberett krisbemanningen (HP 16/9, 28/9-21). Några dagar senare, den 12 april, publicerar Hallandsposten på nätet en intervju med hemvårdsnämndens ordförande Ann-Charlott Mankell där hon vädjar om hjälp för att lösa den akuta bemanningsbristen inom på kommunens äldreboenden.

”Jag tror inte man fattat hur allvarligt det är. Läget är akut”, sa Mankell till HP.

Visserligen pågick det då ett omfattande arbete med att lösa bemanningen, bland annat med så kallade snabba jobb där frivilliga skulle rekryteras till bland annat äldreomsorgen. Ändå menade Mankell att det detta inte räckte.

”Får vi inte en snabb förstärkning av personal till äldrevården är jag rädd att det finns risk för liv och hälsa. Jag vädjar om mer hjälp och att alla som kan och vill hjälpa till hör av sig”, sa hon till HP.

Efter Ann-Charlott Mankells vädjan i Hallandsposten håller krisledningsnämnden den 15 april ett möte där de högsta politikerna ställer Jennie Vidal mot väggen, med en rad ingående frågor om läget inom hennes förvaltning.

Och därefter, den 21 april, entledigar kommunstyrelsen Jennie Vidal från sin post som förvaltningschef på hemvårdsförvaltningen, ett besked som kommer som en total överraskning för henne (HP 5/10-21). Enligt politikerna beror det på samverkansproblem och brister i krisledningsförmågan under den rådande coronakrisen. Några veckor senare gör kommunen upp med Jennie Vidal, vilket leder till att Vidal helt lämnar kommunen efter tolv år som chef.

När två Halmstads ledande politiker intervjuas av HP, Jonas Bergman (M) och Jenny Axelsson (C), har de tydlig bild av varför Jennie Vidal sparkades från sin tjänst. De båda kommunråden menar att det handlade om en samlad bedömning.

”Alla som fått sluta vet varför, men vi sprider inte det till andra. Det är ju något positivt för dem”, sa Jenny Axelsson i intervjun.

Men den beskrivning som de två kommunråden ger av att alla som tvingats gå vet varför, stämmer inte enligt Jennie Vidal, som intervjuades tidigare i veckan av HP. I intervjun påpekar hon också på avsaknaden av stöd från kommunen.

”Under mina år som chef har jag flera gånger varit med om situationer där någon tyvärr behöver skiljas från sin tjänst. I sådana lägen måste man visa stor respekt för den personen och även ge stöd”, säger Jennie Vidal, som menar att när det drabbade henne själv såg hon varken respekt eller stöd.

Vi återvänder till Emelie Ågren, och hennes berättelse. Så här avslutade hennes radioprogram:

”Det finns mycket att lära av vad som hände under pandemin, och jag hoppas att vi gör det. Jag tror att chanserna ökar, och att vi kommer att få lite större utväxling om vi vågar lyfta blicken och tittar på vad det var som gick fel, inte bara fokuserar på vem som gjorde fel.”

Detta kan verkligen vara något för Halmstads kommun att ta fasta på.

Emelie Ågrens historia handlar om hur äldreomsorgen drabbades hårt under de inledande månaderna av pandemin, man kan verkligen förstå det nästan skräckartade tillståndet när de äldre blir smittade av en okänd sjukdom samtidigt som personal måste vara hemma vid minsta symtom. Äldreomsorgen i Halmstad tycks jämfört med andra kommuner i Sverige klarat sig relativt väl, men det fanns som sagt akuta problem med just bemanningen.

Men det som faktiskt är oförklarligt och ännu inte helt besvarat är varför den högste chefen för kommunens hemvårdsförvaltning mitt i den värsta krisen får sparken från sin tjänst. Det tycks inte finnas något rationellt skäl till det, varken före eller efter själva entledigandet.

En kommun måste ha en bra personalpolitik för att attrahera den kompetens som behövs. Men till syvende och sist är det medborgarnas behov som ska vara i centrum för en kommuns verksamheter. Därför måste frågan ställas: Var det verkligen mitt i coronakrisen ändamålsenligt att sparka den högsta chefen för Halmstads kommuns äldreomsorg?

Hur Halmstads kommun agerade under de inledande månaderna av coronapandemin våren 2020 borde noggrant utredas för att dra lärdomar inför kommande kriser. Inte minst bör fokus vara att besvara på frågan om det var lämpligt att sparka Jennie Vidal som förvaltningschef för en av de mest drabbade verksamheterna inom kommunen. Den granskningen kunde lämpligen kommunrevisionen ta sig an.