Det ensamma trädet i Tylösand är ett viktigt vittnesmål om vad som har hänt på platsen.
Det ensamma trädet i Tylösand är ett viktigt vittnesmål om vad som har hänt på platsen. Bild: Jari Välitalo

Låt inte djungelns lag gälla i Tylösand

Även om träd inte kan tala är ett ensamt träd ett viktigt vittnesmål i rättegången om den skövlade strandskogen i Tylösand.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Träd är krass marknadsekonomi, de har bara barr eller blad där de tjänar på det. Den liknelsen kom från Johan Östberg på den sjätte rättegångsdagen i det uppmärksammande målet om trädskövlingen i Tylösand.

Trädexperten Johan Östberg var inkallad till rättegången som expertvittne då han ligger bakom Halmstads kommuns värdering av den skövlade skogen, som beräknas kosta cirka 20 miljoner kronor att återställa.

När Östberg hördes av åklagarsidan, kommunens företrädare och av försvarsadvokaterna blev det många ingående frågor. Den ena sidan ville framhålla att värderingen av träden är vederhäftig medan den andra tog varje tillfälle i akt att sänka värderingens trovärdighet.

ANNONS

Det hänvisades till ett rikligt bildmaterial av träd och stubbar. I centrum i ett resonemang stod ett ensamt träd, en bergtall, som av någon anledning blivit kvar efter den omfattande avverkningen på området. Och det är mer än bara ett träd, trädet är på många sätt ett tyst vittnesmål om vad som egentligen har hänt i Tylösand.

Vad man ser på en bild av det skövlade området är att det ensamma trädet bara har barr högst uppe i kronan och inga alls på sidan. Förklaringen är enkel. Trädet har inga barr på sidan eftersom det inte tjänar på det. Detta är helt enkelt marknadsekonomi.

För att överleva som träd måste det helt enkelt satsa där det finns lönsamhet, uppåt, där det kan nå solens strålar. Underförstått har trädet varit omgivet av andra träd, en skog. Detta är en slutsats som försvarssidan gör allt för att motbevisa.

I rättegången, där Jan Widikson tillsammans med tre andra personer är åtalade för grov skadegörelse, är man nu inne på sluttampen och den avslutas på torsdag.

För att göra en kort sammanfattning av rättegången så här långt kan man säga att den består av tre delar, vad som har hänt på platsen, värdet av den skövlade skogen och vilken värdeförhöjning som den aktuella fastigheten har fått av den nya havsutsikten.

ANNONS

De olika rättegångsdagarna har haft olika tyngdpunkter beroende på vilka vittnen som har förhörts. På måndagen kom alla tre delarna att beröras, även om det var mest betoning på själva värderingen av skogen där Johan Östbergs utredning stod i centrum.

Dragkampen handlar så klart om att kommun- en, men även åklagarsidan, vill slå fast värdet av skogen till 20 miljoner, medan försvarssidan, med Widiksons advokat Lars Kruse i spetsen, vill sänka denna värdering. Det har antytts under rättegången att utgången av den dragkampen ska vara vägledande för hur hårt ett eventuellt straff blir.

Den omfattande rättegången avslutas som sagt i veckan, och det är självklart upp till rätten att därefter fälla sitt avgörande.

Men redan nu kan man konstatera följande. För att marknadsekonomin ska fungera i samhället måste aktörerna på marknaden följa de lagar och regler som gäller. Utan sådana mekanismer får vi ett laglöst samhälle där den med mest makt eller pengar alltid skulle vinna.

Hela målet om den olagliga trädfällningen handlar om detta, att det inte ska löna sig att fälla någon annans skog. Det är inte djungelns lag som gäller i Tylösand, eller någon annanstans i Sverige.

LÄS MER:Man måste kunna se skogen för alla träd

LÄS MER:Utanför rättegången finns verkligheten

LÄS MER:Två års färd mot rättegång om skogsskövlingen

LÄS MER:En ledarsida är inte opartisk – den ska ta ställning

LÄS MER:Från rymden kan ingen dölja vad som hände i Tylösand

ANNONS