Att sitta långt ifrån händelsen och störa flygtrafik med en drönare försvåras med registrering.
Att sitta långt ifrån händelsen och störa flygtrafik med en drönare försvåras med registrering. Bild: Pontus Lundahl/TT

Låt drönarna rädda fler liv

Från årsskiftet gäller nya tuffare EU-regler för att inneha och flyga en drönare.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS

Dagarna före julafton 2018 ställdes över tusen flyg till och från Storbritanniens näst mest trafikerade flygplats Gatwick in. Men varken pandemi, askmoln eller terrorhot stängde Gatwick, utan en drönare. Åtminstone enligt brittiska polisen och försvaret.

Men trots en 18 månader lång undersökning finns, enligt en ny genomgång av tidningen The Guardian (1/12) inte ett enda bevis som stödjer den slutsatsen – trots det hundratal personer som påstod sig ha sett en drönare.

Drönarincidenter börjar dock bli en allmän erfarenhet. Arlanda har tvingats stänga flygtrafiken flera gånger de senaste åren, liksom Rigas flygplats i våras. Och vid brittiska Heathrowflygplatsen gjorde klimataktivister förra hösten störningsaktioner med drönare.

ANNONS

Drönare kan påverka kritisk infrastruktur. Att politiker vill begränsa tillgången är förståeligt. Från årsskiftet gäller nya tuffare EU-regler för att inneha och flyga en drönare. Och 4 januari öppnar anmälan för det teoriprov som Transportstyrelsen kräver för att utfärda drönarkort för drönare med viss vikt och räckvidd.

Det är på ett sätt bra. Att sitta långt ifrån händelsen och störa flygtrafik med en drönare – vilket var en av polisens teorier för incidenten vid Gatwick – försvåras med registrering.

Men frågan är om inte drönare utmålas som ett större hot än de är. Utöver kravet på drönarkort, måste den som fotar eller filmar med en drönare söka tillstånd hos Lantmäteriet för att sprida materialet.

Att behöva ge bort all positionsdata för allt material är ett rätt högt pris för entusiaster. Och antalet ansökningar har på några år ökat från tiotalet per månad till bortåt två tusen. Det kan inte vara en myndighetsuppgift att gå igenom privatpersoners bilder.

Drönare används till mycket nyttigt. I skärgårdskommunen Norrtälje har hjärtstartare levererats till otillgängliga områden på under fem minuter – tre till fyra gånger fortare än helikopter respektive ambulans. Överlevnadschansen vid hjärtstopp minskar med tio procent per minut som hjärt- och lungräddning eller hjärtstartare inte används.

ANNONS

Den förbättringen har fått SOS Alarm att testa samma sak i Göteborgs och Kungälvs kommuner, sannolikt en enklare metod än ambulansutryckningar. Medicin- eller blodleveranser i glesbygd eller i fjällmiljö är andra nyttor som kan dämpas om kraven blir för många och krångliga.

Finland har förstått detta, och kan stoltsera med Europas mest liberala lagstiftning för drönarleveranser bortom synhåll för piloten. Det bör mana till eftertänksamhet och öppet sinne i Sverige. Politiken kan aldrig överblicka vinsterna med mänsklig innovation.

ANNONS