Sverigedemokraternas gruppledare i Halmstad, Fabio Ishaq, väljer nu att lämna partiet för att bilda ett helt nytt lokalt parti.
Sverigedemokraternas gruppledare i Halmstad, Fabio Ishaq, väljer nu att lämna partiet för att bilda ett helt nytt lokalt parti. Bild: Roger Larsson

Lågt, lägre, lägst förtroende för SD

Öppna stridigheter inom ett parti brukar skrämma bort väljare. Kan inte ett parti presentera en enad front, hur ska de då kunna samarbeta med andra partier?

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS

Vad som händer inom ett parti brukar stanna inom partiet. Därför finns det ofta inte mycket att rapportera om partiernas inre liv. I slutändan är det också hur ett parti agerar utåt som är det väsentliga inom politiken.

Men ibland händer det att ridån går upp och man får en blick rakt in i ett partis interna liv. De senaste veckornas rapportering i Hallandsposten om konflikterna inom Sverigedemokraterna Halmstad är ett sådant tillfälle.

Som HP rapporterar har konflikten inom SD gått så långt att en stor del av de som hittills har företrätt partiet under den här mandatperioden väljer att lämna Sverigedemokraterna för att i stället starta ett nytt lokalt parti som kort och gott ska heta Halmstads Lokala Parti. Det innebär att Halmstad på mindre en vecka har begåvats med två helt nya partier som är lokalt förankrade. Det måste vara unikt inom Halmstadpolitiken.

ANNONS

Konflikten inom SD Halmstad har pågått under en längre tid. Vid partiets årsmöte i somras byttes stora delar av den lokala partistyrelsen ut i vad som flera källor till HP uppger var en kupp som genomfördes med hjälp av flera nya medlemmar.

När förslaget till kommunlistan till det kommande valet nyligen presenterades var partiets gruppledare Fabio Ishaq bortplockad. Listan spikas dock först på årsmötet som hålls nu på lördag, men redan före mötet väljer alltså stora delar av partiets företrädare med Ishaq i spetsen att helt lämna SD för att i stället starta ett nytt parti.

Konflikten inom SD Halmstad uppges ha sin bakgrund i att Fabio Ishaq har kritiserat sin partikollega Joacim Svensson för hans agerande i bland annat styrelsen för det kommunala bostadsbolaget HFAB, en kritik som enligt uppgift inte har mottagits väl av Svensson.

Joacim Svensson är ordförande för partiets valberedning och när nomineringslistan inför det kommande årsmötet presenterades var alltså Ishaq inte med och i stället är fullmäktigeledamoten Andreas Ahlqvist föreslagen som etta med Joacim Svensson som tvåa.

Den infekterade konflikten inom partiet har gått så långt att Fabio Ishaq och hans falang har vänt sig till Sverigedemokraternas riksorganisation om att få upplösa SD Halmstad. Men när man inte fick något gehör från SD riks väljer Ishaq och hans anhängare alltså att helt lämna partiet.

ANNONS

Joacim Svensson har själv avböjt att bli intervjuad av HP, och hänvisat till att han inte vill kommentera den interna processen med partiets nomineringslista.

Partiers interna stridigheter är ofta sådant som hålls just internt. Men när det sker en konflikt inför så öppen ridå finns det all anledning att kommentera vad detta betyder för Halmstadpolitiken.

Här handlar det om ett parti som vid det senaste valet fick 13,7 procent av rösterna i kommunvalet och har 10 av kommunfullmäktiges 71 mandat. Även om partiet under den gångna mandatperioden inte har fått gehör för sin politik har SD ändå som vågmästare haft en avgörande roll vid ett antal tillfällen, bland annat när man hösten 2020 röstade på Socialdemokraternas budget, som vann över Alliansens förslag.

De stridigheter som har varit inom Sverigedemokraterna och som nu leder till den definitiva splittringen med två olika partier, är så klart inget bra skyltfönster för någon av de inblandade parterna. Det ger också en fingervisning om de två partiernas framtida påverkan inom Halmstadpolitiken, kan man inte komma överens internt, vad är då som säger att man kan samarbeta med andra partier?

Det finns en enkel logik som man inte kan frångå när det gäller de allmänna valen i Sverige, varje väljare har en röst. Det kan låta som helt naturlig sak, men från en väljares perspektiv är det denna enda röst som man har att påverka vem som ska företräda en under de närmaste fyra åren. Därför måste den rösten förvaltas väl och det gäller att noga överväga vilket parti man lägger sin röst på.

ANNONS

Efter den öppna konflikten inom SD kan man lugnt påstå att varken de nuvarande företrädarna eller avhopparna har agerat för att få ett förnyat förtroende av väljarna.

Hade man redan innan ett lågt förtroende för partiet är det lägre nu. Kanske lägst.

ANNONS