Hösten 2019 ska den stå klar, den nya Glänningeskolan som byggs i Laholm. Då kommer 475 elever att flytta in i den efterlängtade skolan. Byggandet av skolan har varit en segdragen historia innan en byggherre kunde utses och bygglovet blev godkänt.
Men när allt väl var på plats har det gått desto fortare. Totalt beräknas den nya skolan kosta 236 miljoner kronor. Det är mycket pengar och ett av de största byggprojekten i Laholms historia, men det är också en viktig investering i kommunens framtid, det vill säga barnen.
Skolan är av de största verksamheterna i en kommun, och kanske den allra viktigaste. Förra året gick 44 procent av Laholms resurser till just skolan, det vill säga förskolan, grundskolan samt gymnasieskolan med vuxenutbildning. Omräknat i pengar lades nära 570 miljoner kronor på skolorna under 2017. Då är det viktigt att resurserna används på rätt sätt.
Till tisdagens fullmäktige möte i Laholm hade kommunrevisorerna låtit ett konsultbolag utvärdera hur kommunen fördelar grundskolans pengar. Det handlar om att få en så kallad ändamålsenlig fördelning av resurserna. Framför allt gäller det att lägga mer pengar på den eller de skolor som har större behov. Annorlunda uttryck har skolan ett kompensatoriskt uppdrag.
Det var Sara Shamekhi från konsultbolaget EY som presenterade rapporten för fullmäktige. Hon berättade att först fördelas 85 procent av den så kallade elevpengen till alla skolor i Laholm. Därefter omfördelas resterande 15 procent enligt en rad olika faktor där man framför allt ser på elevernas sociala bakgrund. Principen är att omfördela resurser till elever som har större behov.
I den efterföljande politiska debatten ställdes frågor från bland annat Elisabet Babic (M) och Mikael Kahlin (–) om det fanns en koppling mellan hur man fördelar resurserna och vilka resultat man uppnår. Den frågeställningen fick inga tydliga svar från Sara Shamekhi. Olika modeller har olika resultat, menade hon, och lyfte istället fram vikten av att justera fördelningen efterhand.
Det fanns dock en viktig sak hon poängterade under fullmäktigemötet: forskning visar att lärarnas kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas skolresultat. Satsar en kommun på lärarna, då kommer också resultaten. Det handlar om att kunna erbjuda bra löner och goda arbetsvillkor. Det handlar om att bli en attraktiv skolkommun.
Förra året var det bara 68 procent av eleverna som gick ut grundskolan i Laholm som uppnådde kunskapsresultaten. Det är en bra bit under rikssnittet på 74 procent. Vill kommunen vända den trenden behövs det en förändring.
Att bygga nya skolor är viktigt, inte minst i Laholm där befolkningen växt kraftigt de senaste åren. Men menar politikerna allvar med att satsa på framtiden i Laholm är det lärarna som ska prioriteras.
