På ett av skyltfönstren mot Stora torg finns ett tydligt budskap till alla Halmstadbor: ”This is not a Kafé”. En trolig orsak till budskapet är att många förbipasserande har försökt att ta sig in i lokalen enligt devisen att det som ser ut som ett kafé troligen också är ett kafé. Men så är inte fallet.
Det öppna kontorslandskapet på bottenplan tillhör i stället it-konsultföretaget Devoteam som flyttade in för ett år sedan. Detta efter att H&M lämnat den centralt belägna butikslokalen, som alltså numera är ett kontor. Att Devoteam så tydligt kommunicerar att man inte är ett kafé tyder på att företaget inte har något större behov av skyltfönster på bästa läget i city. Det är en märklig tid vi lever i.
Att en stadskärna är i ständig utveckling är inget att förvånas över, men att en av de mest kända klädkedjorna i Sverige, H&M, lämnade Halmstads city för tre år sedan var ett tydligt tecken på att något allvarligt håller på att hända. Långsamt har butiksdöden brett ut sig i Halmstads stadskärna de senaste åren.
Butik efter butik har bommat igen, och det tar ofta lång tid innan de ersätts av en annan verksamhet. Det är en mycket negativ utveckling för Halmstads city. Man skulle till och med kunna kalla det för en citydöd. Men får man lov att göra det? Vi ska återkomma till det.
I veckan presenterades en ny rapport om utvecklingen för detaljhandeln i Halmstad, Cityindex 2023, vilket HP rapporterade om i veckan. Och tvärtemot vad man kan tro så ökade omsättningen för handeln med 6 procent under 2022. Bäst gick för branschen beklädnad som ökade med hela 23 procent. Men bakom dessa positiva siffror finns det ändå orosmoln. En hög inflation äter nämligen upp i stort sett hela ökningen på 6 procent, och ökningen för beklädnadshandel kommer efter ett rejält tapp från året innan dess.
Av rapporten framgår också att det bara är 11 procent av kommunens fysiska detaljhandel som sker i stadskärnan. Den så kallade externhandeln, köpcentrum och handelsområden, står för hela 58 procent av all handel i kommunen. Snittet för riket vad gäller handel i stadskärna och externhandel är 16 respektive 38 procent. Så handeln i Halmstads centrum ligger efter jämfört med andra städer. Med de siffrorna i ryggen borde man väl lov att prata om citydöden för Halmstad?
Nej, det tycker inte moderaten Anna Fallkvist, ordförande för kommunstyrelsens stadsbyggnadsutskott. Det framkom i en debatt på torsdagens fullmäktige där Halmstads lokala parti förtjänstfullt hade initierat en interpellationsdebatt om just framtiden för Halmstads centrum och dess roll som ekonomisk motor.
”Vad har ’Ansvar för Halmstad’ för plan på kort och på lång sikt för att komma till rätta med den nedåtgående trenden för dagsekonomin i Halmstad city och centrum som ekonomisk motor?”
Så löd frågan från Leif Liljebrunn i Halmstads Lokala parti, och den var ställd till Anna Fallkvist. Som svar radade hon upp allt som pågår just nu med bland annat ombyggnad av Lilla torg och en kommande arkitekttävling om Stora torg och Torggaraget. I stort och smått sker det saker till det bättre, av den yttre miljön i stadskärnan. Det var Anna Fallkvists budskap.
Men först och främst ville hon inte att man ska använda sig av ordet citydöden eftersom det är ett felaktigt sätt att tala om Halmstad och dess centrum. I stället vill Anna Fallkvist att man ska prata väl om staden, då ökar också dess attraktivitet. På detta svarade Leif Liljebrunn att medborgare är kloka:
”De ser var som händer, och då kan vi inte riktigt möta det med att vi ska tala gott om centrum”, sa han.
Politiskt mod är att dra upp linjer för framtiden för att man tror på det, trots att man vet att det kommer att stöta på motstånd. Det som Anna Fallkvist tar upp som händer just nu är positivt för Halmstad, inget snack om det. Men det också en stadsutveckling som följer en traditionell plan för hur en kommun utvecklas. Men det behövs något mer än så.
Den utveckling som pågår inne i stadskärnan behöver bemötas med full kraft av alla inblandade aktörer. Det menade Niclas Jansson från Halmstads Lokala Parti, som också deltog i debatten om Halmstads centrum. Och precis så som Jansson beskriver det så behövs det en gemensam vision för stadskärnan och som delas av kommunen, fastighetsägare och handlare. Visserligen menade Anna Fallkvist att en sådan finns, i det arbetet som kallas för Stadens hjärta 2.0.
Men ärligt talat, det duger inte. Det behövs mer. Först och främst en rejäl krisinsikt om vad som håller på att hända i city. Därefter är det en kraftsamling som gäller – och som omfattar alla aktörer, det vill säga just kommunen, fastighetsägare och handlare.
För görs inget i dag kan det gå så illa som Niclas Jansson berättade om, att Halmstads city i framtiden kan komma att klassas som ett bostadsområde. Så blir det om alla butiker lämnar centrum och det bara blir bostäder och kontorslokaler kvar. Det är verkligen ett skräckscenario som bör undvikas till varje pris. Och då duger det inte att tala väl om sin stad och be folk att inte prata om citydöden.
Det behövs politisk handling. Det är dags för Ansvar för Halmstad att sätta sig framsätet och tag i citys utveckling – på riktigt. Jag vill se fler skyltar på stan i stil med ”Det här är ett nytt kafé”, ”Här öppnar snart en butik”, eller ”Snart kan du skratta här”.
Det sista blir faktiskt verklighet på tisdag i nästa vecka då det är nypremiär med komediklubben Halmstad Comedy Lovers efter fem års dvala. Var? I källaren på Festaurangen på Klammerdamsgatan. Då kan man åtminstone få ett skratt för Ansvar för Halmstads satsningar för ett mer levande centrum är inte mycket att glädjas över.
