Det är tuffa tider för många kommuner i Sverige när ekonomin på kort tid har tvärbromsat. Detta slår hårt mot de kommunala verksamheterna.
I Halmstad har skolorna drabbats av kraftiga nedskärningar det senaste året. Tidningen Vi Lärare rapporterar att stor arbetsbelastning gör att lärare och förskolelärare i Halmstad säger upp sig.
Som det konstateras i artikeln så kompenseras inte Halmstads skolor fullt ut för kostnadsökningar och besparingarna leder också till färre visstidsanställda och elevassistenter.
Situationen för skolan är allvarlig, och då inte bara i Halmstad. Nyligen kom Sveriges Lärare ut med rapporten ”Döden för den svenska skolan” och som presenterar lärares syn på nedskärningarna och dess konsekvenser. Det är en nattsvart ögonblicksbild av hur Skolsverige ser ut just nu. I rapporten konstateras att de pågående nedskärningarna i skolan är de värsta på femton år. Detta leder bland annat till större barngrupper, sämre arbetsmiljö för lärarna och en minskning av stödpersonal. Detta går rakt ut över barns och ungas rätt till en bra utbildning.
Den aktuella rapporten innehåller en rad olika lärarröster som sammantaget ger en dyster bild av läget i skolan, och av samhällsutvecklingen i stort. Så här säger bland annat en lärare i grundskolans årskurs 4–6:
”Jag är orolig för det kommer att drabba alla elever mycket när det inte finns det stöd de behöver. I förlängningen kommer det att leda till mer kriminalitet, att människors liv blir förstörda och mer kostnader för samhället”
Men det finns ett litet ljus i tunneln. I början av veckan presenterade det politiska styret i Halmstad, Ansvar för Halmstad, hur de vill fördela de extra resurser som regeringen aviserade i förra veckan i samband med att deras budget för nästa år presenterades. Av totalt 10 miljarder kronor i generella statsbidrag till landets kommuner och regioner tillfaller 70 miljoner Halmstads kommun.
De tre partierna i styret – S, M och KD – vill att dessa extra medel ska gå direkt till verksamheterna, och fördelas till de kärnverksamheter som har det tuffast. Hälften av de extra pengarna går till kommunens skolor, från förskolenivå upp till gymnasiet och vuxenskolan. Det är givetvis ett välkommet tillskott till Halmstads alla skolor.
Men de statliga pengarna täcker inte på långa vägar underskotten för skolan i Halmstad, så det blir fortsatta nedskärningar även nästa år.
Varför blir det då så här? Från regeringens sida har man återkommande försvarat sin strama budget med att det råder ”ekonomisk vinter”, och att en för generös budget skulle spä på inflationen ytterligare. Ja, det brukar låta så de år det inte är valår – man vill spara på pengarna tills man möter väljarna i ett skarpt läge. Sett mot bakgrund av detta svåra läge för välfärden kan man bara konstatera att detta är en cynisk politik som regeringen bedriver.
Det är orimligt att tuffa ekonomiska tider ska drabba skolan och den uppväxande generationen. Det är inte barnen som ska ta smällen av att landets kommuner har svårt att få ihop sina budgetar. Men så länge som kommunerna har ansvaret för skolan kommer dess svajiga finansiering att bestå. När kommunernas resurser tryter går det ut över alla barns rätt till en bra skolgång. Det är inte rimligt.
Lösningen finns i ett att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering. Det är så skolan kan komma på rätt köl, och på sikt även hela samhället.
