Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vårdplatserna minskar i hela Sverige. Bild: Simon Rehnström/SvD/TT

Karin Pihl: Vad är nästa steg i vårdkrisens Sverige – patienter på backen?

Det minskade antalet vårdplatser har flera orsaker, men kan sammanfattas i en mening: brist på långsiktighet.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Svenska sjukhus är överfyllda. I ett reportage i Svenska Dagbladet (7/7) får läsaren följa med kirurgen Jennie Engstrand under en 16 timmar lång nattjour på Danderyds sjukhus. Ambition- en att hjälpa de patienter som kommer in på akuten hotas ständigt av ett av vårdens stora problem: platsbristen.

Kampen att hitta lediga platser för de patienter som behöver läggas in pågår hela tiden. ”Vi kan inte lägga in patienterna hur som helst heller. Jag måste hålla mig väl med alla avdelningar och helst trolla”, säger Engstrand.

Det är inte bara Danderyds sjukhus som är överbelastat. Överallt i hela landet larmar sjukvårdspersonal om platsbristen. I Småland har flera sjukhus gått upp i stabsläge som följd av för få vårdplatser. I Skåne har flera dödsfall inträffat på senare år, som direkt kan kopplas till överbeläggningar. I Stockholm, liksom i många andra regioner, vårdas patienter på akuten trots att de egentligen borde läggas in.

Hur kan denna situation över huvud taget ha uppstått? I Sverige har vi ett av världens högsta skattetryck, men vi har i alla fall världens bästa välfärd. Så brukade det låta från politiker. Den uppfattningen har alltid varit överdriven, men år 2019 är den direkt felaktig. I Sverige minskar vårdplatserna mer än något annat OECD-land. Faktum är att vi har lägst antal vårdplatser i hela EU.

Det minskade antalet vårdplatser har flera orsaker, men kan sammanfattas i en mening: brist på långsiktighet. Sverige har för få specialistsjuksköterskor. Fler sjuksköterskor innebär fler möjliga vårdplatser. Men då kan inte arbetsmiljön utgöra en hälsorisk för personalen.

Krisen skapar en ond spiral: ju färre sjuksköterskor, desto stressigare blir det för de anställda, vilket gör att fler söker sig till andra arbetsplatser, som primärvården och läkemedelsbranschen. Det är svårt att bryta en ond cirkel, men arbetsvillkoren måste förbättras och löneutvecklingen måste bli bättre.

Ett annat problem är att den administrativa bördan på sjukvårdspersonalen är för hög. En ny sammanställning från konsultbolaget McKinsey visar att svenska läkare i snitt lägger sammanlagt en dag i veckan på kringgöra, som att boka resor, städa, dokumentera och administrera. Det är uppgifter som andra yrkeskårer, exempelvis vårdbiträden, skulle kunna sköta.

Det handlar också om det förebyggande arbetet i vården. Vårdcentraler och närakuter är tänkta att avlasta akutmottagningarna och minska risken att en sjuk person behöver läggas in.

Primärvården måste ta sitt ansvar och inte slussa vidare patienter till akuten. Men patienterna behöver också ta egenansvar. Om läget inte är akut – ring Vård- guiden 1177 först.