Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Skolhaveri. Fridolins flumskola är tröttsam på många sätt. Bild: JESSICA GOW / TT
Skolhaveri. Fridolins flumskola är tröttsam på många sätt. Bild: JESSICA GOW / TT

Kajsa Dovstad: Kan vi verkligen lita på Skolverket?

Skolverket har brutit mot en grundläggande förvaltningsprincip och bör utredas.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Faktakunskaper ska bli viktigare i grundskolan. Det annonserar Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson på DN Debatt (19/6). Beskedet är en följd av den senaste tidens debatt om att tjänstemän på Skolverket medvetet tonat ner politikernas direktiv om mer fakta i skolans läroplaner. Att tjänstemän förhindrar politiska beslut är allvarligt och förtjänar en kriskommission.

Reportern Katarina Gunnarsson har i ett antal radioreportage beskrivit föräldrars, lärares och elevers frustration över svårbegripliga hemuppgifter och otydliga kunskapsmål. Högstadieelever ombeds analysera samhällsfenomen på ett sätt som borde höra hemma på högskolan. Behovet av gedigna faktakunskaper står inte i fokus, trots att goda kunskaper i ett ämne är nödvändigt för att kunna föra vettiga resonemang.

Svensk skola har länge präglats av 1968-vänsterns postmoderna kunskapssyn. Idéer om att läraren ska vara en ”coach” som uppmuntrar elevens eget kunskapssökande snarare än en auktoritet som lär ut, har varit dominerande bland skolans beslutsfattare. Resultatet har varit förödande. Från att ha legat i världstopp sjönk de svenska skolresultaten under många år.

När Jan Björklund (L) i mitten på 00-talet blev utbildningsminister sjösattes en rad reformer för att förändra utvecklingen och den destruktiva kunskapssynen. Reformerna har gett visst resultat. Sedan några år tillbaka har skolresultaten slutat sjunka. Detta trots att Sverige har en större andel nyanlända elever, med svårigheter att leva upp till samma kunskapskrav som infödda, än många andra länder.

Som Gunnarsson visar i sin reportageserie är dock flumskolan i allra högs-ta grad fortfarande verklig. Hur har det kunnat bli så? Björklund var ändå utbildningsminister i nästan åtta år.

Skoldebattörerna Isak Skogstad och Per Kornhall kunde nyligen avslöja hur en grupp tjänstemän på Skolverket såg till att Björklunds direktiv om tydligare kursplaner inte blev verklighet (DN 7/6). Tjänstemännen ska också ha tonat ner kritik mot läroplanerna i de utvärderingar som gjorts.

Skolverket har därmed brutit mot en grundläggande förvaltningsprincip: att politikerna styr genom departementen och att tjänstemännen på myndigheterna utför det som beslutas.

När Peter Fredriksson aviserar att Skolverket tänker fullfölja den politiska viljeinriktningen att ha större kunskapsfokus är det välkommet, men tio år för sent. Frågan är också hur väl generaldirektören lyckas styra upp sin myndighet. Många pedagogiska experter lever kvar i 68-rörelsens kunskapssyn.

Som tur är har de allt färre följeslagare. Jan Björklund har lyckats vända skoldebatten. Numera erkänner de flesta, till och med utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), att större fokus på disciplin och faktakunskaper är vad skolan behöver. Det kommer gagna svensk skola.

Haveriet på Skolverket borde dock utredas. Det är allvarligt att den demokratiska processen förhindrats. Särskilt när konsekvensen är att hundratusentals elever fått en sämre utbildning.