Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Genom förändrade arbetssätt kan vårdköerna minska. Bild: isabell Höjman/TT

Kajsa Dovstad: Så kan en enkel åtgärd korta långa vårdköer

Med en stor sjuksköterskebrist har väntetiderna på akutmottagningar blivit längre och överbeläggningarna ökat inom sjukvården. Men genom ett förändrat arbetssätt där underläkare utför vissa sjuksköterskeuppgifter kan vårdköerna minskas.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala har 800 fler neurokirurgiska operationer genomförts i år jämfört med i fjol. Anledningen är ett förändrat arbetssätt. Underläkare utför vissa sjuksköterskeuppgifter på neurointensiven, där patienter vårdas efter hjärn- och ryggmärgsoperationer.

Tidigare har brist på specialistsjuksköterskor gjort att dessa platser hållits stängda, med inställda operationer som följd.

Situationen är inte unik för Uppsala. Sedan 2013 har antalet personer som väntar på operation ökat med 37 procent. På samma tid har överbeläggningarna på landets vårdavdelningar ökat med 46 procent. Också väntetiderna på akuten blir längre, vilket är särskilt problematiskt för äldre och multisjuka. Orsaken stavas sjuksköterskebrist.

För att råda bot på tillståndet har fler arbetsgivare försökt locka sjuksköterskor till vården med högre löner och bättre villkor. Utvecklingen är både bra och nödvändig, eftersom sjuksköterskor och särskilt specialistsjuksköterskor fortfarande får för lite betalt i förhållande till kompetens.

Men det faktum att situationen på landets sjukhus ändå har blivit värre visar att också andra åtgärder behövs.

En sådan åtgärd är förändrade arbetssätt. Bristen på sjuksköterskor förklaras åtminstone delvis av att sjuksköterskor fått fler arbetsuppgifter. Detta beror bland annat på att den medicinska utvecklingen ställer utökade krav på kontroller och undersökningar. Dagens patienter är också äldre och sjukare än förr.

I syfte att höja patientsäkerheten utför sjuksköterskor dessutom arbetssysslor som tidigare utfördes av undersköterskor. För att få en mer stimulerande arbetsmiljö har de också tagit över uppgifter från läkare.

Då är det inte konstigt sjuksköterskorna inte räcker till. Därför har många vårdgivare, likt neurointensiven på Akademiska, sett över vilka av dessa arbetsmoment som måste utföras av sjuksköterskor och vilka som kan utföras av annan personal.

Vårdförbundet protesterar mot utvecklingen. De hävdar att patientsäkerheten är hotad och hänvisar till stora internationella studier som visar att fler sjuksköterskor ger bättre överlevnad.

Problemet är att resultaten inte rakt av kan appliceras i svensk kontext. Vilka arbetsuppgifter läkare, sjuksköterskor och annan personal utför skiljer sig stort mellan olika länder. Dessutom inkluderar inte studierna de patienter som, på grund av exempelvis platsbrist, inte får den vård de behöver.

Det finns dock risker med de förändringar som nu genomförs. På många håll i landet ändras arbetssätten hastigt och med bristande underlag. Så har inte skett på Akademiskas neurointensiv, där noggranna analyser kommit fram till vilka arbetsuppgifter underläkare ska utföra, och på vilka patientgrupper. Patientsäkerheten har därmed visat sig vara lika god som med ordinarie arbetssätt.

Resultatet är hoppingivande: Flera hundra personer har sluppit vänta på operation. Det borde inte dröja länge innan fler sjukhus följer efter.