Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kärnkraftshaveriet för tio år sedan i Fukushima har lett till att 165 000 personer har flyttat från området. Bild: Hironori Asakawa
Kärnkraftshaveriet för tio år sedan i Fukushima har lett till att 165 000 personer har flyttat från området. Bild: Hironori Asakawa

Mattias Karlsson: Kärnkraftsdrömmar löser inte klimatkrisen i dag

Klimatet kan inte vänta. Särskilt inte på en kärnkraftsteknologi som kanske hägrar i framtiden och med all den osäkerhet som kärnkraften är belastad med.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Hellre hundra vindkraftverk i dag än ett kärnkraftverk om tio år. Lite så tillspetsat kan man sammanfatta den debatt som förs i dag om kärnkraftens vara eller icke vara.

Tio år efter tsunamin i Japan som orsakade kärnkraftshaveriet i Fukushima har den nukleära energikällan blivit het igen, i alla fall i vissa läger.

Klimatomställningen i att fasa ut de fossila energikällorna är så klart det som driver intresset för den framtida kärnkraften. Politiskt är Sveriges riksdag delad i frågan, där framför allt det konservativa blocket tillsammans med Liberalerna driver linjen att Sverige bör satsa på kärnkraft, och då inte minst små modulära kärnreaktorer.

Detta är en teknologi som inte finns i dag, men som det forskas på runt om i världen. Men enligt kvalificerade bedömningar lär det dröja mellan 10 och 20 år innan denna teknologi är på plats. Vilken väg bör då Sverige välja, kärnkraft eller förnyelsebar energi?

Kärnkraftshaveriet för exakt tio år sedan i Fukushima sände chockvågor över hela världen och fick många länder att omvärdera kärnkraften.

Det var inte konstigt, den radioaktivitet som kan spridas från ett kärnkraftverk är skrämmande, och än i dag finns det inga långsiktiga lösningar på vad man ska göra med kärnavfallet.

Sedan dess har kärnkraften varit mycket ifrågasatt och dess andel i den globala energiproduktionen har fallit. Men i takt med att klimatkrisen har blivit allt mer allvarlig har kärnkraften lyfts fram som räddningen på hur man ska kunna fasa ut de fossila energikällorna. Det är mot denna bakgrund som den spirande renässansen för kärnkraften ska ses.

Men om skräcken för radioaktiviteten för tio år sedan var den stora drivkraften i att avveckla kärnkraften har en ny faktor blivit allt viktigare i dag, ekonomin. Det blir allt dyrare att bygga nya kärnkraftverk medan förnyelsebar energiproduktion som sol och vind blir allt billigare. Det talar starkt för att kärnkraften inte har någon framtid överhuvudtaget.

Det behövs åtgärder här och nu för att lösa klimatkrisen, och där har inte minst den pågående utbyggnaden av vindkraften en viktig roll att spela i Sverige. Det är också på den vägen som vi har slagit in på.

Detta är inte helt utan problem för mer förnyelsebara energi- källor kräver ett stabilare och mer utbyggt kraftnät. Men i jämförelse med visionerna om de nya kärnreaktorerna är detta något som snart kan vara på plats.

Kort och gott, klimatet kan inte vänta. Särskilt inte på en kärnkraftsteknologi som kanske hägrar i framtiden och med all den osäkerhet som kärnkraften är belastad med.

Valet mellan att drömma om kärnkraft och att bygga vindkraftverk i dag borde därför vara enkelt att göra.