Skillnad. Jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda växer alltmer.
Skillnad. Jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda växer alltmer. Bild: Simon Rehnström/SvD/TT

Jobb är inget man får serverat

Större krav på eget ansvar, lägre trösklar och mindre byråkrati skulle få ut fler nya svenskar på arbetsmarknaden.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Den öppna arbetslösheten i Sverige skiljer sig stort mellan olika grupper, och gapet växer (SVT 24/5). Enligt siffror från Arbetsförmedlingen låg andelen inrikes födda mellan 16–64 år som i slutet av 2021 var inskrivna som arbetslösa på 3–4 procent. Bland utrikes födda i samma ålder var 12–14 procent arbetslösa.

I jämförelse med tidigare mätningar har arbetslösheten minskat bland de som är födda i Sverige och ökat bland människor födda utanför landets gränser. Särskilt allvarlig är situationen för gruppen flyktinginvandrare. Bara omkring hälften av flyktingarna mellan 20–64 år förvärvsarbetade tio år efter att de fått uppehållstillstånd och kommunplacering. Vissa lyckas aldrig hitta ett sätt att försörja sig själva.

ANNONS

I längden är det en ohållbar situation. Den arbetande befolkningens försörjningsbörda ökar dessutom hela tiden. Enligt Ekonomifakta förväntas befolkningen öka till knappt 15 miljoner de närmaste hundra åren. Samtidigt kommer befolkningssammansättningen att förändras.

I huvudsak är det andelen äldre över 65 år som blir betydligt fler i relation till de i arbetsför ålder. Om inte hela samhällsekonomin ska krackelera måste de som kan arbeta och försörja barn, gamla och andra som av olika anledningar inte kan försörja sig själva, göra det och inte gå hemma.

Att arbetslösheten ökar bland utrikes födda är dessutom problematiskt i relation till det faktum att antalet lediga jobb är fler än på länge. Trots att det finns en hel del företag och branscher som fullkomligt skriker efter folk går människor arbetslösa i åratal. Ju längre någon har befunnit sig utanför arbetsmarknaden, desto svårare är det dessutom att hitta en väg in eller tillbaka.

I en intervju i SVT (23/5) säger Roy Mechert, chef på Arbetsmarknadsenheten på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, att det finns en stor frustration i kommunerna över det bristande samarbetet med Arbetsförmedlingen. Kommunerna vill därför ha statliga pengar för att gå in med kompletterande arbetsmarknadsinsatser.

Arbetsförmedlingen i sin tur arbetar på med utbildningar och utredningar på samma sätt som alltid, vilket gång på gång visat sig vara allt annat än framgångsrikt. Bara 1,5 procent av de som får nya jobb får det genom kontakt med Arbetsförmedlingens personal.

ANNONS

Situationen med den stora gruppen arbetslösa utrikesfödda är djupare än att den går att lösa med bara mer pengar eller fler myndighetsinsatser. Det stora problemet heter byråkrati (människor tvingas till exempel gå ”skriva-CV-kurser” helt i onödan) och höga trösklar.

Stora delar av arbetsmarknaden har präglats av en utveckling där enklare arbetsuppgifter å ena sidan måste utföras, men där det samtidigt blivit så dyrt att anställa folk att jurister, ekonomer och ingenjörer numera och byter toners, sorterar post och tömmer diskmaskiner efter att vaktmästare och sekreterare rensats bort.

Därtill läggs nästan inget ansvar på den enskilda individen. Den som varit tio år i Sverige bör rimligtvis kunna språket på en grundläggande nivå och ha förmågan att själv söka upp intressanta arbetsgivare och erbjuda sig att provjobba. Jobb är till syvende och sist inte något man kan förvänta sig att få serverat. Det är något man måste anstränga sig för att få.

ANNONS