Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Lyft. Liberalernas partiledning vill öka politikens fokus på utsatta områden och integration. Bild: Amir Nabizadeh/TT
Lyft. Liberalernas partiledning vill öka politikens fokus på utsatta områden och integration. Bild: Amir Nabizadeh/TT

Gustav Juntti: Integrationspolitiken kan lyfta Liberalerna i valet

Liberalernas integrationspolitik ligger långt före övriga partier. Valåret 2022 kan vara såväl partiets som politikområdets pånyttfödelse.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

226 förslag. Det summerar Liberalernas integrationspolitiska program Förortslyftet till. Inget annat riksdagsparti är i närheten av så många sakpolitiska förslag. L ser valåret 2022 som integrationspolitikens år 0. Förortslyftet är en bra grund att stå på, och visar att partiet har läst av det politiska landskapet.

Dels för att M och S driver migrationspolitiken hårt, dels för att problem och klyftor kopplade till integrationen är så stora att ingen kan ignorera dem. Alla förutom SD vill säga, som bara vill prata migration. Därför kan L ta en nyttig och tydlig mittenposition inför valet.

Det är exempelvis därför som partiledare Nyamko Sabuni sommaren 2020 föreslog att varje statsbudget ska åtföljas av en integrationsbilaga, likt de bilagor om fördelningspolitik, jämställdhet och klimat som regeringen varje år bifogar budgeten. Varje reform bör analyseras utifrån om den ökar eller minskar utanförskapet. Det är bra: Förståelsen för och reformtakten på området drivs upp.

Det finns förstås risker med ett starkt fokus på integration. Sabuni kan uppfattas som tjatig om utsatta områden, invandrare och brottsbekämpning. Väljare kan tvivla på om allt verkligen går att se genom den bristande integrationens filter. Och val handlar dessutom ofta om plånboksfrågor, som hur mycket lägre skatt en sjuksköterska eller pensionär ska få.

Men med Förortslyftet, som kom i maj förra året, är försprånget till andra partier stort inför valet. Moderaternas integrationskommissions 100 punkter, som släpptes kort före Förortslyftet, tycks redan ha runnit ut i sanden. Det är talande M bara nämner ordet arbetslinjen tre gånger på 87 sidor.

KD föreslår förvisso fler enkla jobb och ett mer engagerat civilsamhälle, men fokus ligger på äldre, sjukvård och trygghet. Och på vänstersidan gäller mantrat om inkomstfördelning och ekonomisk ojämlikhet. Här finns en tydlig mittenposition som handlar om breda reformer av arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och skolan. De övriga borgerliga partierna och S lär ha svårt att bestrida det i valrörelsen.

Ska detta till måste borgerligheten hålla gränsen mot SD och andra partiers förslag om sådant som vidgar gapet mellan de som arbetar och de som står utanför samhället – exempelvis högre a-kassa. Det leder dels till högre arbetslöshet, dels till högre löner – vilket enligt en genomgång av tankesmedjan Timbro (7/12) betyder att SD:s förslag renderat drygt 20 000 färre jobb sedan 2015.

I sitt jultal betonade Nyamko Sabuni att arbetslinjen är central för en egen försörjning och för att fler ska känna sig inkluderade. Liberalernas förslag för ändringar i a-kassan kan skapa drygt 90 000 fler jobb i år jämfört med regeringen, enligt Timbro. Här fyller L en viktig funktion i en eventuell borgerlig regering från i höst.

Politik handlar om att se folks problem och föreslå trovärdiga lösningar. Allt fler i Sverige har i dag barn i skolor som präglas av stök, låga kunskaper och dålig motivation. Och på väg till jobbet passerar fler människor de växande utanförskapsområdena.

Den som kan inta en ärlig, rejäl och samtidigt optimistisk position om detta kan att nå fram till väljarna och driva svensk politik mot bättre integration.