Sociologiprofessorerna Carina Mood och Jan O Jonsson har de senaste tio åren följt 5 000 ungdomar med utländsk bakgrund för att kartlägga hur väl integrationen fungerar i Sverige.
Resultaten pekar åt olika håll och går emot många människors förförståelse kring hur integrationen tar sig uttryck. Som författarna beskriver kan integrationen varken stämplas som misslyckad eller som något som sker per automatik.
Ett bekant faktum som forskarna tar upp är att elever med utländsk bakgrund går ut ur grundskolan med sämre betyg än svenskfödda. Jämför man emellertid ungdomar med svensk bakgrund med ungdomar med utländsk bakgrund som har samma betygsnivåer är den senare gruppen mer benägen att läsa vidare på universitet och högskola.
De som det går bra för i gruppen med utländsk bakgrund, går det alltså ännu bättre för, än ungdomar med svensk bakgrund med samma betygsnivåer. Det hänger samman med att ungdomar med utländsk bakgrund visar större ambition och målmedvetenhet än jämnåriga med svensk bakgrund. Samtidigt går det dock sämre för utländska ungdomar som inte klarar skolan. En tänkbar förklaring skulle kunna vara att svenska ungdomar generellt sett har starka sociala nätverk att falla tillbaka på när formella meriter inte räcker till.
Resultaten vad gäller social rörlighet i gruppen med utländsk bakgrund får på det stora hela sägas vara uppmuntrande. Bland föräldrarna till gruppen tillhör ungefär hälften den femtedel av befolkningen som har lägst inkomst, medan endast en fjärdedel av barnen vid 30 års ålder tillhör samma grupp. Det är alltjämt en överrepresentation, men en blygsam sådan. I den tiondel av befolkningen som tjänar mest finns däremot ingen underrepresentation för gruppen, trots att ungdomarna med utländsk bakgrund föds med sämre ekonomiska förutsättningar.
Enligt forskarna går den kulturella integrationen betydligt långsammare än den ekonomiska. Även om religiositet avtar stegvis under tiden i Sverige, finns betydande skillnader i jämförelse med ungdomar med svensk bakgrund. Det behöver förstås inte i sig vara något negativt, men med större religiositet kommer också skillnader i synen på sånt som jämställdhet, skilsmässor och homosexualitet som tillhör fundamentet i majoritetssamhällets värderingar till den grad att det riskerar att ge upphov till problem.
Till skillnad från vad många tror kommer forskarna fram till att hälsan i gruppen med utländsk bakgrund i genomsnitt faktiskt är något bättre än i gruppen med svensk bakgrund utifrån faktorer som framtidstro och tillfredsställelse med sina liv.
Bilden av hur integrationen fungerar i Sverige är alltså betydligt mer mångfacetterad än vad många vill tro. På många sätt fungerar den faktiskt mycket bättre än den bild man får genom att följa media.
Samtidigt är det uppenbart att kulturella gränser inte korsas lika enkelt som geografiska, och att vi som samhälle kan göra mer för att ungdomar med utländsk bakgrund som inte klarar av skolan inte faller mellan stolarna.
