Sedan 2018 har Sverige en ny lag om donationer till politiska partier som innebär att partierna måste redovisa alla bidrag som ges av privatpersoner eller företag. Om ett belopp överstiger 24 100 kronor får en givare inte vara anonym utan måste stå med sitt namn.
Hur fungerar då lagen i praktiken? Det har TV4:s Kalla fakta granskat, och resultatet är ytterst nedslående. Fem av åtta riksdagspartier vill nämligen på olika sätt runda lagen. Det är ett allvarligt problem för demokratin att flera partier öppnar för dold och hemlig finansiering.
Kalla faktas granskning är genial i sin enkelhet. Två affärsmän har anlitats för att ta kontakt med alla riksdagspartier för att erbjuda dem en större donation på mellan en halv miljon och en hel miljon kronor. Genom att ringa till riksdagspartiernas växel har affärsmännen slussats vidare i respektive partiorganisation med sitt erbjudande och om kravet på att vara anonyma. Hos tre partier är svaret nej, nämligen Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Men de övriga fem partierna öppnar för någon form av hemlig finansiering.
Det vanligaste upplägget som föreslås är att affärsmännen ska donera pengar genom en annan person, det vill säga en bulvan. Andra partier föreslår i stället att man ska dela upp donationen i mindre delar så att bidraget inte behöver redovisas med namn.
Det som gör hela granskningen extra pikant är att flera av de granskade personerna har intervjuats öppet och då varit tydliga med att transparens om hur deras parti finansieras är viktigt. Men när de spelas in med dold kamera låter det annorlunda.
Om det som sägs öppet från partiföreträdare inte stämmer överens med vad de säger i slutna rum är det verkligen något som skaver. Då blir ju allt prat om öppenhet och transparens bara ord och inget som betyder något i praktiken. Det är illa, mycket illa, och skadar tilltron till det politiska systemet.
Ett av partierna som öppnar upp för att ta emot en stor donation dolt är Liberalerna. När Kalla fakta kontaktar partiet kommer man till en tjänsteperson som arbetar för Liberalerna med strategiskt ledningsstöd. För att komma runt kravet om att bidraget inte får vara anonymt föreslår hen att det ska gå via en mellanhand, och hänvisar till en extern konsult, Svend Dahl. Han ger sedan det ena förslaget efter det andra för hur han ska kunna slussa vidare pengarna anonymt till Liberalerna.
Svend Dahl är statsvetare och chefredaktör på Timbros nättidning Smedjan. Han är också välkänd för Hallandspostens läsare då han tidigare var chef för Liberala Nyhetsbyrån och har medverkat som skribent på ledarsidan. Hösten 2020 slutade Dahl på Liberala Nyhetsbyrån för en tjänst på tankesmedjan Timbro, där han blev chefredaktör för nätpublikationen Smedjan.
Därför är det här på sin plats att vara tydlig. Hallandsposten har den politiska beteckningen oberoende liberal, vilket innebär ledarredaktionen utgår från en liberal grundsyn och att tidningen inte är kopplad till något parti eller får någon finansiering därifrån.
För att få in fler röster på ledarsidan har tidningen ett abonnemang på Liberala Nyhetsbyrån och har tillgång till de texter som dess skribenter levererar.
Det är jag som politisk redaktör som bestämmer vilka texter från LNB som ska publiceras på ledarsidan. Sedan januari 2018 finns det heller inga osignerade ledartexter i Hallandsposten. Detta för att jag vill vara öppen mot läsarna med vem som skriver respektive text.
För att återgå till Kalla faktas granskning kan jag bara säga att det sätt Svend Dahl har agerat på när han försöker dölja det större partibidraget är förkastligt, och skadar väljarnas tilltro till demokratin.
Kalla faktas granskning fick konsekvenser redan under torsdagen. Socialdemokraternas ekonomichef stängdes av från sin tjänst och senare på kvällen meddelade Liberalerna att personen som ansvarar för strategiskt ledningsstöd lämnar sin tjänst hos partiet och sina politiska uppdrag. Frågan är om detta räcker, det behövs nämligen en mer omfattande rannsakan hos de fem partierna som på något sätt velat runda lagen om partifinansiering.
I tv-programmet intervjuas statsvetaren Jonas Hinnfors, och han är chockad över hur partierna har försökt att runda lagstiftningen.
”Det finns all anledning att utkräva ett moraliskt och politiskt ansvar. Det är liksom klockrent, för där finns fröet till att kan man göra det här så kan man göra det här också på en massa andra områden. Det är ett hot mot demokratin”, säger Jonas Hinnfors till Kalla fakta.
Det är bara att instämma.
Hemlig finansiering och dold påverkan av våra partier är ett allvarligt hot mot demokratin och väljarnas förtroende för det politiska systemet. Kalla faktas granskning får därför inte stanna vid att ett fåtal personer får sluta eller väljer att lämna sin tjänst. Det måste till en större omtag kring vad som kan göras så att partierna inte längre kan runda lagens mening.
Inte minst behövs det en intern rannsakan hos de fem partier som på något sätt inte stängt dörren för anonyma partibidrag.
Men tyvärr kvarstår misstanken att de enskilda fall av uselt omdöme som har avslöjats kan vara toppen av ett isberg. Det är illa, mycket illa.
